Fasanfällor, "smaltips" & avslöjade romanser
O'hoj vänner! En podskepp kommer lastat.
Det här avsnittet berättar Moa om en vuxen människas ivriga längtan att bygga fasanfällor (och annat). Vi pratar om skräpiga smaltips som etsat sig fast i hjärnbalken och berättar en skräckhistoria som utspelade sig utanför mitt hus en tidig lördagmorgon.
Jag berättar också om det y t t e r s t pinsamma minnet när jag för första gången presenterade Jocke för min pappa och i bara farten avslöjade för min kollega om min hemliga romans med dennes son på ett inte allt för traditionellt sätt om en säger så.
Det - och en himla massa mer. Jo, det är säkert. Mer! Vi finns som vanligt på iTunes och till dig med android i podcastappar. Vi finns också på Facebook och på instagram @oprofessionell2 hittar ni mig på.
Trevlig lyssning!
EO EM DJI
(asså bokstäverna OMG)
((asså som i o my god))
(((asså ni fattar säkert själva)))
Helt slut i lillhövvet dag. Har jobbat så kreativt och gnuggat ut varenda lite idé ur skallen att jag efter avslutat jobbpass bara ville sjunka ner i en trött liten lealös massa på hallgolvet. Det tillät inte barnen, och ej heller min man. De ville åka på utflykt till vänner och vara sociala.
- MÄ VA FAN JAG VILL ÄTA CHIRRE Å SOMNA I SOFFAN FÖR I HELVETE!?, sa jag inte, utan tyckte det lät som en mycket trevlig idé.
Våra vänner har skaffat sig världens finaste lilla torp mitt ute på ett vete(?)fält. Ingen mobiltäckning och endast en mulltoa for the basic needs - ja ni fattar grejen. Att vara där känns som ett ha teleporterat sig rakt bak i tiden till 1800-talet (fast antagligen betydligt mycket trevligare och renare) och det var precis det jag behövde efter att ha stått med näsan emot en mobilskärm hela dagen. När vi åkte hem sa jag drömskt till Jocke:
((asså som i o my god))
(((asså ni fattar säkert själva)))
Helt slut i lillhövvet dag. Har jobbat så kreativt och gnuggat ut varenda lite idé ur skallen att jag efter avslutat jobbpass bara ville sjunka ner i en trött liten lealös massa på hallgolvet. Det tillät inte barnen, och ej heller min man. De ville åka på utflykt till vänner och vara sociala.
- MÄ VA FAN JAG VILL ÄTA CHIRRE Å SOMNA I SOFFAN FÖR I HELVETE!?, sa jag inte, utan tyckte det lät som en mycket trevlig idé.
Våra vänner har skaffat sig världens finaste lilla torp mitt ute på ett vete(?)fält. Ingen mobiltäckning och endast en mulltoa for the basic needs - ja ni fattar grejen. Att vara där känns som ett ha teleporterat sig rakt bak i tiden till 1800-talet (fast antagligen betydligt mycket trevligare och renare) och det var precis det jag behövde efter att ha stått med näsan emot en mobilskärm hela dagen. När vi åkte hem sa jag drömskt till Jocke:
- Åh älskling. Det är såhär vi skulle bo. Bara vi och naturen. Ingen dator. Ingen stress. Ing.. ...en takeaway, ingen snöröjning och INGEN MOBILTÄCKNING. GAH! *plattan i mattan*
Så nu är vi hemma i stan igen och har tagit vid tanken om chips och somna i soffan. Tänkte göra det till filmen Her, på tal om det moderna samhället osv. Den kanske får mig att ändra mig åter igen.
Ian, på torpbänk med vete(?)fält i bakgrunden.
Så nu är vi hemma i stan igen och har tagit vid tanken om chips och somna i soffan. Tänkte göra det till filmen Her, på tal om det moderna samhället osv. Den kanske får mig att ändra mig åter igen.
Nytt podavsnitt!
Vänner! En ny pod in da house.
Vi pratar också om "det är bara jag"-tankar som i "Det är bara jag som står i ett fullständigt superkaos med ungar och fläckar överallt fem minuter innan vi ska iväg och panikkammar luggen för att se någolunda representabel ut", mamma-shaming, Moa berättar om sitt första tandläkarbesök på 10 år (!) och så spelar vi musik vi har minnen till.
Podden lyssnar du på via iTunes och i podappar för android. Vill du lyssna här direkt på bloggen går det också bra. Vill du oss något finns det massor av vägar att gå. Ni kan gilla oss på Facebook, ni kan maila oss på [email protected] och ni kan dela bilder på instagram med #moaochmatilda. Vi läser ALLT och blir så glada att höra från er.
Häpp häpp, nu är det dags att lyssna på pod. Kram!
JAG VILL KONSUMERA!
Mm, så är det. Så himla innerligt vill jag lägga beslag på varenda en av de här plaggen. Fatta vad tjusigt att vira in sig i den där pälskappegrejen, vika upp kragen, hänga den ljusblå väskan över axeln och möta vintern med lite stil för nån gångs skull, mvh fläckig dunjacka från -07.
Eller tänk hur tjusigt att matcha de där lagom dressade brallorna med den kritvita tröjan, halsbandet, skorna och kepan. MY GADD vad jag skulle känna mig cool. Som nån som skulle kunna gå på asballa tillställningar dagarn i ända, mvh nån som sällan går på asballa tillställningar.
Eller randiga t-tröjan över min flitigast använda klänning under sommaren, mvh börjar på riktigt fantisera om en stylistkarriär.
Så himla synd att jag har klimatmoraliska spärrar i min kropp som säger åt mig att den det inte är behövligt för en enda person att konsumera allt det här, mvh person som gör politiskt korrekta omskrivningar för pank.
Fredagsmyset som uteblev
Igår hade vi ett för den här familjen ett klassiskt fredagsmys. Det var... som det är att fredagsmysa med barn. Ganska stökigt och inte alls särskillt jätteavslappnat på det där sättet fredagsmys var innan beslutet om att sätta kommande generationer på jorden togs. Låt mig beskriva:
Barnen gnäller och är trötta.
Vi vuxna lanserar idén om typ mat från Gyllene Måsen.
Barnen skriker av lycka.
Pappan åker och köper.
Barnen är otåliga och gnäller.
Mamman försöker lugna.
Barnen låter sig inte lugnas. Alls.
Mamman sätter på Bolibompa.
Barnen tittar cirka en helv sekund åt "Fredagshäng med Rijal", sen är det snabbt på gnället igen.
Mamman tjuter entusiastiskt: "Titta ungar! Vi på saltkråkan!"
Iris skriker tjurig tillbaka: "JAG HATAR SALTKRÅKAN!
Mamman sätter på Bolibompa.
Barnen tittar cirka en helv sekund åt "Fredagshäng med Rijal", sen är det snabbt på gnället igen.
Mamman tjuter entusiastiskt: "Titta ungar! Vi på saltkråkan!"
Iris skriker tjurig tillbaka: "JAG HATAR SALTKRÅKAN!
Ian: "Ijan hataj tattåkkan åsså"
Mamman, något stött: "Eh å..kej...? Ja, jag älskade iallafall Saltkråkan när JAG var barn..."
Iris: BLÄ FÖR TJORVEN
Ian: Bläääääääääää!
Mamman tittar på Saltkråkan.
Barnen springer runt i cirklar och skriker: BLÄÄÄ FÖR TJORVEN! DUMMA PELLE!
Pappan kommer hem med mat.
Barnens skrik byter karraktär från sura till överlyriska.
Maten ställs på bordet.
Ungarna sliter var sitt Happy Meal i stycken, leker sönder leksaken, och börjar tjata om popcorn. Allt på mindre än fem minuter.
Föräldrarna gör popcorn.
Mamman säger till pappan; "Det här är sista påsen, bränn den inte."
Pappan bränner påsen.
Mamman morrar om skilsmässa.
Ungarnatjuter att popcornen är äckliga.
Alla är sura och trötta.
Barnen stopas (läs brottas) betydigt senare än planerat ner i sina sängar.
VI läser en saga och försöker komma ner i varv. Det går bra.
Innan Iris somanar säger hon: "Mamma imorgon är det lördag. Då blir det lördagsmys. Jag längtar!"
Mamman och pappan tittar tyst på varandra.
Sen går de ut och lägger sig i soffan med världens största godisskål och laddar inför morgondagen.
Mamman, något stött: "Eh å..kej...? Ja, jag älskade iallafall Saltkråkan när JAG var barn..."
Iris: BLÄ FÖR TJORVEN
Ian: Bläääääääääää!
Mamman tittar på Saltkråkan.
Barnen springer runt i cirklar och skriker: BLÄÄÄ FÖR TJORVEN! DUMMA PELLE!
Pappan kommer hem med mat.
Barnens skrik byter karraktär från sura till överlyriska.
Maten ställs på bordet.
Ungarna sliter var sitt Happy Meal i stycken, leker sönder leksaken, och börjar tjata om popcorn. Allt på mindre än fem minuter.
Föräldrarna gör popcorn.
Mamman säger till pappan; "Det här är sista påsen, bränn den inte."
Pappan bränner påsen.
Mamman morrar om skilsmässa.
Ungarnatjuter att popcornen är äckliga.
Alla är sura och trötta.
Barnen stopas (läs brottas) betydigt senare än planerat ner i sina sängar.
VI läser en saga och försöker komma ner i varv. Det går bra.
Innan Iris somanar säger hon: "Mamma imorgon är det lördag. Då blir det lördagsmys. Jag längtar!"
Mamman och pappan tittar tyst på varandra.
Sen går de ut och lägger sig i soffan med världens största godisskål och laddar inför morgondagen.
Att starta eget
Amigos! Jag har fått lite förfrågningar om jag inte kunde ta och skriva lite om att starta eget företag. Och eftersom er önskan är min... inspiration, gör jag gärna det.
Det första jag vill säga om att vara egenföretagare är att det är så himla, himla, himla roligt. Det är kul att få vara sin egen chef. Det är jätteroligt att utvecklas. Och det är helt fantastiskt att själv få vara med och påverka känslan i sitt eget liv. Jag har alltid varit en person vars framtidsdrömmar tvärt bytt bana lite hipp som happ. När jag var liten ville jag så djävulskt gärna bli arkeolog och gräva fram värsta coola dinosauriebenen. När jag var mellanstor var det författare jag ville bli. Sen var det konstnär, fotograf, författare igen, grafisk designer, lärare, fotograf igen, trädgårdsmästare, författare en tredje gång osv.
Det jag alltid däremot alltid har vetat är 1 jag vill göra något kreativt och 2... eh inget mer.
Nåväl. Efter att ha jobbat med diverse jobb jag tyckte var astråkiga (och något som var kul) och läst en massa utbildningar som var roliga och utvecklande (och en del som var skittråkiga också) snubblade jag över en person som var lik mig i sinnet. Låt oss kalla henne Moa. Ok. Moa och jag delade samma dröm om att "vara kreativa" så det kom sig liksom naturligt att vi slog våra påsar ihop och började i den änden. Att vara kreativa. Göra nått kul ihop, för oss var det att podda. Därefter blandade vi upp drömmen med tidigare erfarenheter och talanger och ur det föddes vår företagsidé.
Vi satasade stort och satte upp en tidsplan "Innan XX ska vi ha gjort XX" osv (<---- Det här är ett bra starta-företagtips) Vi fixade alla papper, tillstånd, blanketter, skatter och annat som ska till för att du ska få kalla dig egenföretagare. Och jag lovar dig, den här biten låter värre än vad det är. Bit ihop om det känns jobbigt och kör! Klarade jag det, klarar du det, det kan jag lova dig.
Tips 2: Om du vill ha en knuff i ryggen, gå och prat med någon, eller ta en kurs i egenföretagande. Då får du massa inputs och knuffar i ryggen.
Under tiden alla blanketter låg i myndigheternas händer och väntade på tjusiga OK-stämplar la vi sjukt mycket energi och tid på att bli proffs på det vi skulle göra. Att ha fullständigt klart för oss vad syftet med vårt start var och vad målet skulle vara, så tips 3 blir: Våga vara seriös och äg din egen kunskap. Testa, lär, googla, läs och be om hjälp. Det är sant som de säger att kunskap är makt.
Och himmel och pankaka vad det har varit skönt att ha det med sig, för det är alltid något att "falla tillbaka på" om en börjar känna sig tveksam.
Tips 4: Om du har en idé om vad det är du vill göra, stark eller svag, men inte riktigt hittar motivationen att sätta igång. Hitta någon att dela den med. Herregud vad det hjälp mig att vara två. Det blir liksom så ofta inga skitdagar med noll motivation när man är två. Fixar du inte en dag att jobba för din egen skull, jobbar du för den andres osv. Och nu säger jag inte att det inte går att lyckas om man vill göra det själv! Gör det som funkar bäst för dig. För mig har det ABSOLUT funkat bäst att vara två.
Så. Sumeringsdags.
Det första jag vill säga om att vara egenföretagare är att det är så himla, himla, himla roligt. Det är kul att få vara sin egen chef. Det är jätteroligt att utvecklas. Och det är helt fantastiskt att själv få vara med och påverka känslan i sitt eget liv. Jag har alltid varit en person vars framtidsdrömmar tvärt bytt bana lite hipp som happ. När jag var liten ville jag så djävulskt gärna bli arkeolog och gräva fram värsta coola dinosauriebenen. När jag var mellanstor var det författare jag ville bli. Sen var det konstnär, fotograf, författare igen, grafisk designer, lärare, fotograf igen, trädgårdsmästare, författare en tredje gång osv.
Det jag alltid däremot alltid har vetat är 1 jag vill göra något kreativt och 2... eh inget mer.
Nåväl. Efter att ha jobbat med diverse jobb jag tyckte var astråkiga (och något som var kul) och läst en massa utbildningar som var roliga och utvecklande (och en del som var skittråkiga också) snubblade jag över en person som var lik mig i sinnet. Låt oss kalla henne Moa. Ok. Moa och jag delade samma dröm om att "vara kreativa" så det kom sig liksom naturligt att vi slog våra påsar ihop och började i den änden. Att vara kreativa. Göra nått kul ihop, för oss var det att podda. Därefter blandade vi upp drömmen med tidigare erfarenheter och talanger och ur det föddes vår företagsidé.
Vi satasade stort och satte upp en tidsplan "Innan XX ska vi ha gjort XX" osv (<---- Det här är ett bra starta-företagtips) Vi fixade alla papper, tillstånd, blanketter, skatter och annat som ska till för att du ska få kalla dig egenföretagare. Och jag lovar dig, den här biten låter värre än vad det är. Bit ihop om det känns jobbigt och kör! Klarade jag det, klarar du det, det kan jag lova dig.
Tips 2: Om du vill ha en knuff i ryggen, gå och prat med någon, eller ta en kurs i egenföretagande. Då får du massa inputs och knuffar i ryggen.
Under tiden alla blanketter låg i myndigheternas händer och väntade på tjusiga OK-stämplar la vi sjukt mycket energi och tid på att bli proffs på det vi skulle göra. Att ha fullständigt klart för oss vad syftet med vårt start var och vad målet skulle vara, så tips 3 blir: Våga vara seriös och äg din egen kunskap. Testa, lär, googla, läs och be om hjälp. Det är sant som de säger att kunskap är makt.
Och himmel och pankaka vad det har varit skönt att ha det med sig, för det är alltid något att "falla tillbaka på" om en börjar känna sig tveksam.
Tips 4: Om du har en idé om vad det är du vill göra, stark eller svag, men inte riktigt hittar motivationen att sätta igång. Hitta någon att dela den med. Herregud vad det hjälp mig att vara två. Det blir liksom så ofta inga skitdagar med noll motivation när man är två. Fixar du inte en dag att jobba för din egen skull, jobbar du för den andres osv. Och nu säger jag inte att det inte går att lyckas om man vill göra det själv! Gör det som funkar bäst för dig. För mig har det ABSOLUT funkat bäst att vara två.
Så. Sumeringsdags.
Du har du en idé om hur ditt liv ska kännas/vara och du funderar på att starta eget - kör på! Det är inte heller hela världen om det inte funkar perfekt heller. Då kan du alltid göra något annat, och du är en upplevelse rikare.
Heja dig!
Jag, dagen då jag fick papper på att jag var egenföretagare. Peppen!
Heja dig!
En människa med ett uppdrag
Ian - min minsta avkomma ni vet? Ungen som på pricken ser ut och uppför sig som en söt liten kopia av Carl-Jan Grankvist på speed? Mm, han. Precis.
Det barnet är verkligen en människa med ett stort uppdrag. Ett uppdrag som jag antar går ut på att göra sina föräldrar gråhåriga i förtid. Jag vet inte vart ifrån han har fått idén om att det bidrar till en stimulerande hemmiljö att vända upp och ner på cirka varenda pinal som kommer i hans väg eller att det kan vara schyst att kasta mat på golvet och sedan dansa på den tills den pulveriserats till oigenkänlighet/smetats ut i atomer.
Eller att ett exempel på charmigt personlighetsdrag är att dra sitt absolut hårdaste i någons kläder samtidigt som en tjutgnäller MÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄH i 20 minuter.
Eller att personer som snabbt som ögat rusar runt i ofentliga miljöer under vilda tjut och skapa största möjliga ordea för alla inblandade är roliga typer.
Eller att det är uppskattat av dina päron att sprinag rätt ut i gator/utför trappor och höga avsattser/in i grannens nystädade lägenhet iklädd en heltäckande dräkt av geggamoja och mellannmålsrester när vi möts i trappen.
Hur är era tvååringar - ni som har en?
Lika mycket som små James Bond's med rätt att ställa till oreda som min?
Kalasrester och presenttips
Annat najs en kan sysselsätta sig med efter kalas är att inventera presenterna som bringades under gårdagen. Liksom, bara glöm att du kan göra det i stunden, en fyraåring kan verkligen konsten att leka med 30 saker exakt samtidigt. Så lägg din tid på annat du faktiskt har en chans att få fullfölja på födelsedagen som att diska, plocka upp presentpapper, leta efter saxar/skruvmejslar/batterier och annat skoj.
Tillsammans med mig?
MÄH SCHYRRA RÅ!?
Ehum...
Vidare packades en radiostyrd bil (båda ungarna kissade typ på sig av lycka), ett par hörlurar, lego och en eltandborste upp.
Och nu, lystring till alla er som ska köpa presenter till en unge i 4-6 årsåldern! Hörlurar är typ ett världsabäst presenttips. Anledningar till de är 1 - det finns jättemycket bra för barn att lyssna på, typ Barnens Pod med Farzad, barnradion, svängiga musiklistor på spotify mm mm och 2 - det är inte säket att föräldrar vill lyssna på det där. Jämt.
Inte säkert alls faktiskt.
Snarare säkert att de INTE vill det, efter timmar och åter timmar av så intensivt lyssnande att föräldrarna är säkra på att deras öron snart kommer att ramla av och att de börjat sjunga Farzads bokstavssång högt för varandra då och då i ren desperation för att ens få en syl i vädret efter förskolan.
Så tips: lurar.
För allas skull.
Iris 4 år!
Idag firar vi fyraårsdag.
Att jag varit mamma åt en person i fyra hela år känns galet. Lång, men ändå kort tid. Samtidigt känner också att det är först nu jag börjar landa i att vara mamma, sådär på riktigt alltså. Innan jag fick barn tänkte jag att den känslan skulle landa i bröstet samtidigt som ungen lades där, men oj vad fel jag hade. För egen del alltså. Men nu efter fyra år känner jag mig ordentligt varm i mina fläckiga, kletiga föräldrakläder.
Nu vet jag äntligen hur grym jag faktiskt är på att kämpa för Iris och ge henne stöttning i att våga var den hon är. Jag vet att jag fixar allt det där med att lära henne saker och öva på sina färdigheter. Jag vet hur jag ska förklara saker, hur hon vill bli kramad och när hon vill vara ifred.Jag vet hur jag ska trösta henne. Jag vet hur hennes växtvärk lindras, hur hon vill ha sina mackor och när hon bör somna för att vakna som gladsat dan efter. Jag vet vad som sårar henne och vad som stärker, roar och lugnar.
Och att det är Iris som lärt mig, lärt oss, att bli bra föräldrar. En hel mandatperiod har hon styrt och ställt vår familj med en liten mjuk järnnäve. Fyra fantastiska år, de finaste och galnaste i mitt liv.
Grattis Iris!
Ta en dusch för fan!
Hej vänner! Här kommer ett nytt podavsnitt.
Idag snackar vi sorg och glädje om vartannat. Jag har varit på begravning i veckan och rört mig i sorg en hel del. Och visst kan vara svårt att möta människor i sorg, samtidigt som det är lätt på något vis, om ni förstår vad jag menar? Vi pratar också om kändiskap, skräp-TV och min fascination för Lindsay Lohan.
Vidare pratar vi om vår uteblivna nominering i BlogAwards. Om vi är besvikna? Eh, ja. Redigt.
Ni hittar oss på iTunes, till Androiden och kan givetvis också lyssna direkt här på bloggen om ni känner för det. Vi har dessutom en Facebooksida som är till bredden full av Moa & Matilda-relaterade grejer och om ni skulle vilja besöka den gör ni det HÄR
.
Hoppas ni gillar avsnittet!
En höstlista
1. Känner du dig lycklig och glad nu när hösten är här?
Ska vi vara helt ärliga tycker jag inte alls att hösten som årstid är här än. Idag gjorde jag tex värsta felbedömningen av vädret och tog på mig långbyxor, långärmad skjorta, nån typ av stövlett och ba: "PJUH, VARMT!" Så är det jämt. Hela veckan har det varit typ lite kallt och blåsigt, men jag har levt i tron om att det är sommarstassen som gäller och blivit helt kall och frusen. Gjort om för att göra rätt, men gjort fel istället.
Såklart.
2. Vad kommer bli ditt mest använda plagg i höst?
Får en svara dataväskan? Då gör jag det. Annars...
Min leopardjacka. Lätt skönaste snyggplagg jag ägt.
3. Vad gjorde du vid den här tidpunkten för ett år sedan – hur såg ditt liv ut?
DET HÄR inlägget skrev jag för exakt ett år sedan. Tanke: Barnen var förvånansvärt pyttiga - kolla själva!
4. Vad gör du om dagarna egentligen?
Det kan en undra, och såhär är det. Jag och Moa driver en kommunikationsbyrå. Den går bra och vi har mycket att göra. Att jobba med kommunikation är dessutom ett perfekt och roligt jobb att kombinera med podden. Annat jag gör om dagarna är att dricka mycket kaffe, sitta hemskt mycket vid datorn, ta hand om kidsen, pussa på min man, träna (nåja), försöka upprätthålla en fritid och ett socialt umgänge och vara uppe alldeles för sent om kvällarna.
5. Vad ska du ha för frisyr?
I höst menar du? Eh, jag tänker mig en något mer rödblond lång page med ljusa slingor.
Men jag är realist och gissar på att jag kommer se exakt likadant ut i skallen hela hösten som jag gör nu. Är ej person som säsongsbyter frisyr. Alls.
6. Vad lyssnar du på för musik?
Jävligt bra musik såklart!
7. Vad läser du?
Den här. Livet efter dig av Jojo Moyes, fast på engelska.
Och det har jag gjort ett tag nu... Med handen på the heart går det a little bit slower then jag först trodde to read books in english.
8. Senast tre inkomna sms?
"Såg att du lagt in storytell på min telefon. Du är den bästa fru jag haft" (min man är så romantisk)
"Är du på G?" (chefen är otålig)
"Du har en faktura på 38 kr att betala med förfallodag 30/8 -14" (Västtrafik <3<3<3)
9. Vad var bäst med sommaren?
Att ha tillgång till trädgård varje dag, att jag fick mycket fin tid med barnen och att det var ok att äta glass och frukt till lunch varje dag.
10. Vad var sämst med sommaren?
Att min hjärna redan nån gång i början av juli skumpnade ihop till ett litet utsvettat russin.
11. Senast köpta plagg?
Antagligen nått i strl 104. Som vanligt... *muttrar*
Eller nej förresten! Ett par gröna långbrallor från Gina. Mkt bekväma och höstiga.
12. Ditt bästa skönhetstips inför hösten?
Sov mycket! Skratta massor! Och säg "FAN VAD JAG ÄR SNYGG" med eftertryck till spegeln varje dag.
Det hjälper för mig.
13. Hur ser du på framtiden?
Med spänning! *biter på naglarna och glittrar med ögonen*
Återkomsten
ONSDAG 13 AUGUSTI 2014. Dagen då bloggen återuppstod från den långa semesterdvalan.
*paus för tjo, tjim och glada tillrop*
Av er alltså.
I kommentarsfältet.
Nä, skämt å sido. Med viss reservation för klädsam ringrostighet är jag tillbaka. Jag har verkligen saknat er och bloggen jättemycket under sommaren, samtidigt som jag tyckt att det varit så himla göttigt att låta hjärnan vila sig lite från bloggeriet. Att återkomsten sker först nu kan också ha något att göra med att temperaturen äntligen har gått från "värdig saharas öken en särdeles stekande dag" till "helt vanlig temperatur för svensk augusti" och jag har börjat fungera som en hyfsat normal person igen. En person som inte behöver behöver släpa med en McGuyveraktigt ihopsatt fläkt- och nedkylningsannordning av tre ihoptejpade tidningar och en vattenspruta vart än jag beger mig, eller enbart talar i meningar som "MÄH GU' SÅ VARMT DÄ Ä!" eller "Rå hit glasspaketet ungjäkel".
Inte lika frekvent iallafall.
Nåväl. Nått nytt sen sist?
Mja. Mjo. Jag har börjat jobba igen och har cirka jättemycket kul att förbereda. Om några veckor ska jag och Moa ett spännande uppdrag på Matfestivalen här i Skövde tillexempel. Ni kommer att få vete mer om det, och annat spännande, lite längre fram.
Annars är väl livet i stort sett som vanligt här i det oprofessionellska hemmet. Och skönt är väl det.
mvh obekväm med förändringar
Hej hej hösten!
Vänner! Semestern är officiellt slut och här är podden som kickar igång hösten. Nu är vi back on track så att säga, Moa och jag. Nytt podavsnitt varje vecka preciiiiis som vanligt. I det här avsnittet pratar vi om att längta efter att börja jobba, "Det är NU jag går på semester" menar Moa och syftar på timmarna hon spendererar på vårt kontor. Och jag håller ivrigt med, märkt av en sommar tillsammans med två barn som samanlagt suttit still ca 5 minuter. Fem minuter på h e l a sommaren.
*konstpaus*
Sen snackar vi om hälsningsträsket. Är jag "Hej" med personen jag möter på Ica eller är det en längre konversation vi bör ha? Ibland är det svårt att veta, men vi försöker reda ut det lite iallafall. Vi stolpar också upp våra mål inför hösten. Jag har ett stort genomgående och Moa tre stycken ganska skillda från varandra.
Nytt för i höst är att vi skaffat oss en ny och bättre jingel. Vi är så nöjda med den, och om jag kunde skulle jag ha den spelandes i bakgrunden av alla konversationer jag har. Någonsin.
Sen snackar vi om hälsningsträsket. Är jag "Hej" med personen jag möter på Ica eller är det en längre konversation vi bör ha? Ibland är det svårt att veta, men vi försöker reda ut det lite iallafall. Vi stolpar också upp våra mål inför hösten. Jag har ett stort genomgående och Moa tre stycken ganska skillda från varandra.
Nytt för i höst är att vi skaffat oss en ny och bättre jingel. Vi är så nöjda med den, och om jag kunde skulle jag ha den spelandes i bakgrunden av alla konversationer jag har. Någonsin.
Hoppas att ni också gillar den, både jingeln och podden.
Som vanligt lyssnar du på iTunes, i androiden eller här på bloggen.
Hej hej!
Som vanligt lyssnar du på iTunes, i androiden eller här på bloggen.
Hej hej!
