The sun is shining.
Vissa dagar vet du att du alltid kommer ha med dig.
Ingen kommer undan (inte ens i Sverige).
Måndag, förra veckan.
On my way back home.
(ps. bild helt utan samanhang med texten. så blir det ibland, även för den bäste).
Börjar med ett stort jävla ursäkta för frånvaro.
Jag har en förklaring, fast ska sanningen fram gör det mig inget attt ibland ta paus då och då. Inspirationen måste få sitt ibland.
Men åter till mitt försvarstal. Seså! Ge mig trumvirrvel och stämningshöjande konstpaus.
Tamtamtadadamdamtam! paus hermhurm (harkling alltså):
Har börjat jobba (!) efter mammaledighet och det känns så jävla kluvet och konstigt. På ett sätt, skönt. Komma iväg hemmifrån och göra "nytta" i andras ögon. På ett sätt, riktigt jobbigt. Kunde jag hade jag givetvis stannat hemma hos Iris, varit ute i solen och lekt med henne, fotat, skrivit och pekat finger åt alla tjat-mumrikar som kommer med långa pekpinnar om "ett RIKTIGT jobb", men som läget är nu behöver jag jobba. Vi behöver pengar. Det är det enda vi inte har hemma och det enda som verkar betyda nått.
Trist nog.
Jobbet i sig är skit samma. Ett low-class-men-skit-i-det-och-tjäna-pengar-jobb liksom.
Trivs helt OK.
Det bästa med det här jobbet är hur jävla starkt jag känner för att utbilda mig, starta eget och att få jobba med det jag tycker är viktigt och stimulerande. Det känns skönt att sikta högre.
Jocke sköter hemmapapparollen med bravur och jag är den första att erkänna att jag tycker det är råsexigt med hans mycket avslappnade attityd och mysiga dagsplaner för sig och Iris. Lyllo henne att ha en så bra pappa.
Så där har ni det, en kort samanfattning av läget.
Tack för visat intresse.
Hello.
Hejhallå.
Idag är jag JÄTTEJÄTTEJÄTTEJÄTTEJÄTTEGLAD! För en ny möjlighet. För en ny idé. För en ny chans. För det göttiga vädret. För bra prestation. För hårt arbete. För en vinst. För ett beslut. För oss. För dig.
Och glad i största allmänhet.
You got it all... wrong!
Hallå om natten.
Sover inte, utan tänker. Eller jag FUNDERAR som man så fin säger om man vill låta visare än man är. Har fått för mig att det är nyttigt att reflektera över dagen innan jag somnar. Helt ok dag må jag säga. Utom några undantag. Att Jocke åkt och att jag mött diverse idioter. Nog om det. Men från idioter leder mina tankar mig vidare på slingriga vägar mot saker som upprör mig. Jag tänkte lista dem här. Inte allt, så roligt ska vi inte ha, utan jag specificerar mig på personer. Icke namngivna sådana då, utan random irriterande beteende enligt mig.
Redo?
Bra! Då kör vi.
Folk som slåss, eller vill slåss. Det är motbjudande och primitivt. Killar som tyker det är okej att tafsa, kleta och kladda respektlöst på tjejer. Tjejer som inte respekterar sig själva så pass mycket att de inser att kletande killar inte ger bekräftelse. Homofober. Rasister. Folk som inte kan disskutera vuxet. Killar med balla bilar och liten kuk och ännu minder självförtroende. Missförstå mig inte, klart att det finns bra killar med balla bilar, jag känner flera, men i allmänhet. Hatar svartsjuka och kontrolerande killar. Tjejer med för den delen men det har aldrig berört mig personligt. Hatar killar som kallar sina tjejer för "Regeringen". Hatar otrogna. Hatar folk som kör fort och vårdslöst i trafiken. Folk som stjäl och vandaliserar. Folk som mobbar. Alla som lägger sig i vad de inte har att göra med. Folk som inte vågar stå för sig själv och sina åsikter. Folk som inte går och röstar i riksdagsvalet. Och folk som gnäller på riksdagsvalet i efterhand. Personer som inte vågar titta i ögonen. Män som utnyttjar sin fysiska styrka för att kränka och trycka ner en tjej. Folk som inte kan se ens en centimeter utanför det "könsnormativa". Killar som klappar på huvudet och säger "lilla gumman". Och fast det kanske är fel, tjejer som låter sig klappas och lilla-gummas. Folk som förstör för andra och utnyttjar sin ställning. Långsinta gnällspikar. Kappvändare och lismare. Killar som glor på tjejers bröst. Folk som värderar utseendet högst. Och folk som tränger sig.
HATAR ER ALLA ERA JÄVLA IDIOTER!
Sådär ja.
Tar några djupa och varavar ner.
Nu ska här sovas.
Adios Amigos.
Suget efter vardagsbyte landade på dörrmattan tillsamans med deklarationen. Ja, det blev knappast några större förmögenheter för någon av oss. Men. JAG VILL RESA BORT! En sväng.
Alltså, inte en veckas ostig charter utan några dagar i storstad. Berlin, Moskva, Warszawa, Krákow, Dublin, Madrid eller Amsterdam lockar.
En tors-sön med Jocke. Uteservering. Rödvin. Fotograferande. Hotellrum. Snyggkläder. Avkoppling. (Och en självisk önskan om att vara ledig och barnfri för några dagar).
You're not coming home tonight.
Alltså, så illa är det ju inte. Kör bara lite gräsänkestil i helgen. Dubbelkänsla: lite jobbigt, lite gött. Men ärligt talat var ensamhelg utan karl bättre förr, innan man fick barn. Då kunde man ju i alla fall intala sig att: Nu jävlar blire leva loppan hela helgen. Äta favvomaten själv i soffan, spela dånhög musik och tid för att slänga igen dörren och dra iväg på över-dan-äventyr utan att kolla läget.
Men nu är det lite mer inblandat. Närmare bestämt grymmaste, bästa, finaste Iris som behöver mamma och då blir det värre. Inte det att det är jobbigt att vara själv med Irre-Pirre, men själva ensamansvaret känns när Jocke inte är hemma. Ja, jag kommer antagligen packa min lilla väska och flytta hem till mamsen över helgen. För jag är inte så cool längre. Inte så tuff som jag brukade vara. Jag är en nybörjarmamma med ett ylande wild-child runt benen. Då är det lätt at fly hem till någon som varit med i gemet länge.
Jocke håller på att packa. Frågar: Godkänt? om någon tröja. Frågar: Vart är de? om ett par brallor. Och jag hummar lite och kastar avundsjuka blickar på ett upprymt åka-bort ansiktsuttryck. Önskar nog lite att det var jag som skulle iväg och packa ner föräldrarollen i en väska att hänga över axeln. Låter gött.
Men så slänger jag en blick på Iris som sitter på golvet, fortfarande i randig pyjamas och käkar majskrok med hela sin själ och då värker hjärtat till av glädje över att få vara hemma med lill-tösen. Inte vill jag packa någon väska. Bo på hotell. Gå på match och på krogen. Jag vill vara hemma med Iris. Vi kan leva loppan pappafritt. Äta favvomaten i soffan, spela lagom hög musik och slänga igen dörren för över-dan-äventyr. Just like in "the good old times".
Aa, eller nästan i alla fall. För det är ju typ 1000 miljoner gånger bättre nu.
Non-Believer.
älskar din stil.
Han kan spela fotboll jättebra.
Han är världens bästa pappa åt vår dotter.
Han har fina värderingar och sunda åsikter.
Han har fantastisk musiksmak.
Han är rolig, smart och vältalig.
Han skriver hjärtskärande bra.
Han är snygg.
Han lagar god mat.
MEN
Nästa gång han säger att han ska bjuda våra vänner på trerätters ska jag ha bilden under på näthinnan.
Bara så jag är mentalt förberedd den gången. För ännu en sånhär disk-chock tar nog knäcken på vårt förhållande.
Jockepocke, trots allt älskar jag din stil.
Om jag kunde göra det bättre.
HEJ VÄNNER!
Ett litet inlägg i reklamens tecken.
Ni vet väl om att jag fotar studenter? Om inte: Jag fotar studenter.
Jag kan fota din student. Din bal. Din klass. Din kortege.
Hela din dag helt enkelt och billigt är det också.
Bra va?
Är du intresserad eller har någon annan som är intresserad, hör av dig!
Här nås jag bäst:
[email protected]
så länge kan ni kika på ett urval av vad jag tidigare gjort.
sådär ja.
Jag fotar även annat, typ:
- porträtt & present
- barnporträtt
- konsterter
- möhippor
- afficher
- bröllop
- fester
- dop
.
så hör av er ni som vill ha sådant förevigat ni också.
Ensammast i Sverige.
Jag har varit där tiden går åt fel håll.
