Hej vänner! Dagen idag har förutom jobb gått åt till att röja upp kalasrester. Och med röja menar jag att lägga ner ballongerna på golvet (fatta i hur många timmar två barnkan roa sig med några ballonger) och äta av kakresterna som kylen är knökafull av. Och "Underskatat inte den blåbärspaj som stått i kylen och dratt sig" är faktiskt ett uttryck värt att lägga på minnet.

Annat najs en kan sysselsätta sig med efter kalas är att inventera presenterna som bringades under gårdagen. Liksom, bara glöm att du kan göra det i stunden, en fyraåring kan verkligen konsten att leka med 30 saker exakt samtidigt. Så lägg din tid på annat du faktiskt har en chans att få fullfölja på födelsedagen som att diska, plocka upp presentpapper, leta efter saxar/skruvmejslar/batterier och annat skoj.
I år fick Iris så himla bra grejer. Jag trodde ett tag att den fina tiden då föräldrarna faktiskt fick välja det mesta var över och nu ersatts av total önskningsanarki. Men icke. Både en jättegrym jacka, ett par jeans och go'-snygga föriskläder paserade barnets granskande blick och hälsades av välkommnde glädjetjut.

Andra uppskattade saker var två dockor föreställande Drottning Elsa & Prinsessan Anna (från Frost). Och för att vara en person som både ställer mig tveksam till både Disney och monarkin tycker jag ovanligt mycket om de här två damerna. Så mycket att jag faktiskt lite försynt frågade Iris om hon ville leka en stund med dem?
Tillsammans med mig?

MÄH SCHYRRA RÅ!?

Ehum...

Vidare packades en radiostyrd bil (båda ungarna kissade typ på sig av lycka), ett par hörlurar, lego och en eltandborste upp.



Och nu, lystring till alla er som ska köpa presenter till en unge i 4-6 årsåldern! Hörlurar är typ ett världsabäst presenttips. Anledningar till de är 1 - det finns jättemycket bra för barn att lyssna på, typ Barnens Pod med Farzad, barnradion, svängiga musiklistor på spotify mm mm och 2 - det är inte säket att föräldrar vill lyssna på det där. Jämt.

Inte säkert alls faktiskt.

Snarare säkert att de INTE vill det, efter timmar och åter timmar av så intensivt lyssnande att föräldrarna är säkra på att deras öron snart kommer att ramla av och att de börjat sjunga Farzads bokstavssång högt för varandra då och då i ren desperation för att ens få en syl i vädret efter förskolan.

Så tips: lurar.
För allas skull.