Idag - obeskrivligt ensam.
Nåväl! Hemma mol alena hela dagen har en varit, dagen som dessutom startade med väääärdens härligaste sovmorgon till 11.30 eller var det 10.30? Eller rent av 12.30? Alltså hur är det nu...? Fram med sommarmöblerna och tillbaka med klockan eller är det tvärt om eller samma av nått?! Ja, skit samma. För sov gjorde jag i vart fall. Som en liten gris låg jag och snarkade tills den stund Jocke varsamt ruskade om mig och viskade: "Vi åker ut till stugan, barnen och jag. Vi ses ikväll." Och så blev det. Ocenaer av tid att spendera på bara mig. Så vad göra? Följande hann jag med:
- Målade om ett bord.
Så himla bra dag alltså, den här påskdagen. Och undrar någon vad vi gjorde igår, förutom att klämma ägg och godis, var vi på besök hos goda vänner och grillade och umgicks med ett stort gäng sköningar. Även det en himla bra dag.
Den långa fredagen och dess göromål.
Först gick vi upp jättetidigt Ian och jag. Sen tog vi del av att hela svärsläkten massakerade en höna av marsipan. Hen (i dubbel bemärkelse) dog likt stackars J Boy på korset. Symboliken liksom.
Kvällens göromål.
Eller i sanning är det mycket mer av ett icke-göromål. För Jocke tog på sig ansvaret för myten om studentlivet och drog på fest med klasskamraterna, Iris härjar hos min lillsyrra fram till imorgon och Ian sover redan tungt i mitten av dubbelsängen enligt tradition. Så vad återstår då för lilla mig?
Jo, men seriöst soffmys skulle ju jag då vilja påstå. Detta är självklart redan påbörjat då jag tar alla möjligheter till slapp som ges. Har ätit den godaste lufttorkad skinka en kan tänka sig, ost, som även den var obeskrivbart himelsk, samt fuktat min i veckan rätt utslitna strupe med en iiiiskall öl. I sann blogganda kom jag på att jag självklart borde fotat allt detta härliga! Men då var det slut och alltså redan försent... *Nomnom* Attans!
Flytande bekymmer.
Idag hade jag ett lite möte/samankomst/trevlighet med en trevlig kvinna. Vi möttes upp ganska tidigt och bestämde oss raskt för att det där med frukost, ja det var nog en bra grej att betänka.
Sagt och gjort. Vi strosade in på närmsta lilla ställe som erbjöd en mobil sådan och köpte oss varsinn. Om vi någonsin begrundade att laga en själva? Nej, vi är väl för katten ett par moderna kvinns. Vi köper nått som någon annan redan lagat och tar med hem och äter i köket. Mycket smidigare!
Det var ägg, macka, juice, latte och blåbärssmoothie. Låter gött! - och det var det också. Men särskillt mobil var den faktiskt inte. Betänk att varje del av frukosten som var flytande serverades i separat mugg pga fortsatt god. Men det gav då tre gånger två muggar och den som är lite slängd i huvudräkning får nu upp talet sex i skallen. Alltså var det sex muggar på fyra små händer. Plus en mack- och äggpåse. Inte alls särskillt bärvänligt. Tur att mitt sälskap hade barnvagnen och dess lastyta beredd (oroa er inte, barnet fick också plats). Annars hade vi nog fått betänka att blanda en blåbärslattejuice och hoppas på att det hade varit gott, vilket jag ställer mig lite tveksam till.
Idag kan vi prata om igår.
Jovisst kan vi väl göra det. Men det finns inte så mycket att säga bara. Men jag kan nämna att Ian förvandlast till världsmästare i handklapp. Klappetiklappedi-klappklapp låter det när hans små handflator slår mot varandra och så kikar han sig omkring på oss andra och när vi gör likadant drabbars han av tokflabbet. Lägger sig på golvet och tjuter av skratt. Antagligen tänker han nått i stil med: "Dumma spån. Jag kan få er att göra vaaaad jag vill! hahahaha"
Sen kikade vi runt i en färgaffär och provade på det där med beslutsångest ett tag. Kul syssla. Iris ville gärna måla hela hemmet i en färg åt det mer neongröna hållet medan vi vuxna kännde mer njaaaa åt den idén.
Och sedan valde Iris mat och då blev det KakDonlas (McDonalds). Såklart.
På agendan: Skriva de där förbannade inbjudningarna.
AAAAAAAAAAAAAAAAH! Så mycket bröllopsgrejs att göra! Jag stressar sönder! Jag vill inte gifta mig längre!
CANCEL CANCEL CANCEL!
Fast det vore väl lite trist... *tar mig i kragen*
Iris spekulerar.
- Mamma, jag är en storasyster!
- Men nu skojar du mamma! Du är ju JÄTTETJOCK på magen ju! HAHAHAHAHAH tokmamma!
- ...
Jag måste vara sjuk på någe' vis.
Och det grundar jag i att jag hörde mig själv kvittra 06.15 imorse:
"Nä men sov du ääälskliiing. Jag tar barnen!" och sedan faktiskt hoppade upp ur sängen, relativt pigg, utan en önskan om att stoppa tillbaka barnen i livmodern och sova som en icke-färälder till typ 11-12.
Och jag kan meddela er om att jag ännu inte heller känner någon trötthetskänsla att tala om. Detta trots två vilda morgonbarn med tillhörande utfodring och blöjbyte samt påklädnad. Tömning och fyllning av en diskmaskin. Avtorkning av kökets alla bänkytor samt bord. Röjning av soffa, vardagsrumsgolv och toalett (ja, det låg en boll i toastolen imorse) och nu stundar alltså påklädning av spraka-vilt-omkring-sig-och-vägra-stå-upp-ytterkläder på storfjunet, något jag annars hatar att göra, och idag känns det inte ens lite jobbigt.
Detta kommer jag säkerligen få äta upp på något sätt...
En bild från igår då Iris tog på sig det där med påsken. Gött att någon gjorde det liksom.
Hur underbara är ni inte?
Jo, men helt otroligt underbara, är det direkta svaret på den frågan!
Ni mammor.
Sjuksköterskor.
Studenter.
Operasångerskor (!).
Förskolepedagoger.
Au Pair-er.
Personliga assistenter.
Kontaktpersoner.
Mellanchefter.
Blivande jägarmästare.
Brevbärare.
Gymnasieelever, samt någon härligt mystisk från mitt eget gymnasium som inte berättar vem?! (aaaa nyfiken!). Och värdiga guizkampsmotståndare.
Att ni träder fram och berättar vilka ni är och hur mycket ni älskar mig (dör kärleksdöden) gör mig alldeles glansig i ögonen! Jag blir så glad att det spritter i hjärteroten. Finaste finaste ni. Ni som kämpar med studier, med småbarn, med soppa på förskolegolv, med sjukskrivningar, med quizkampen, med andras barn, med sång, sprutor och livet. Att ni tar en paus från det och väljer att kika in i mitt liv, i min vardag är så jävla häftigt och inspirerande.
Shit alltså! Kicken, här är den alltså Krunegård...
En stilla undran.
Det är det va? Jo men det måste det väl vara, om den är allergitestad och ekologisk? Eller...?
Typiskt korkad sak att göra.
Igår knallade väl en in på Åhléns för att bättra på makeup-förrådet lite. I plånboken låg ett brännande presentkort och argumenterade väl för lite extra lyx. Nått nytt skulle inhandlads, ja det var dags för ny mark att brytas.
Nåväl. Länge och väl strosade jag runt bland hyllorna och plockade, visualiserade, jämförde nyanser på nagelack och ögonskuggor. Men nä, inget kändes 100. Tills jag, mycket bokstavligen, snubblade över en liten monter med mineralsmink i ytterst underbara nyanser. Allra bäst såg en liten burk med ögonbrynsfärg ut, trots att priset steg närmare 200kr. Men någon sån hade jag inte i min ägo, och självklart skulle en ha det, intalade jag mig. Så när jag väl bestämt mig, trots att jag svettades lite över att hela presentkortet skulle gå åt på en miniburk med färg till bryna istället för till ett mer komplett kit, kände jag mig ändå mycket nöjd. Och den känslan satt i ett bra tag.
Ja, ända tills jag kom hem faktiskt och slängde en blick i spegeln och insåg mitt misstag. Där stod jag med en pytteliten men ack så superdyr ögonbrynsfärg i ena handen, och en heltäckande tjock lugg i pannan. På nått sätt hade jag liksom glömt bort att anledningen till varför jag inte ägde nån ögonbrynsfärg. Det var ju för att mina bryn inte syns. Inte det minsta lilla alls faktiskt. Någonsin.
Får la ge den till Iris att måla med eller nått.
En dålig mor?
Säg mig käraste läsare,
är jag en ytterst olämplig moder då jag istället för att typ börja gråta av lycka och klappa händerna när Ian ropar "ma mam mam mmmmmmmma-ma" när han får syn på mig, upprört brölar:
"MEN VAD FAN ÄR DET HÄR?! SNART TAR HAN VÄL STUDENTEN OCKSÅ?!!"
Det är inte det att jag inte gläds åt hans framgångar. Nej nej. Det är bara det att jag undrar var min ytte-pytte-minibebis tog vägen?
Tjoff! så var han borta liksom.
Idag är det alltså lördag.
Men inte idag. Idag är det bara jag och lillknottet hemma. Iris har åkt iväg på sova-över-hos-Mojfaj å Gitta-helg och Jocke har satt sig i bilen för att åka ut till nån jävla obyggd med plan och spela fotbollsmatch.
Sådeles stundar långpromenad, en tur på stan för att göra avdrag på barnbidraget och förhoppningsvis tidig sänggång för den yngsta i familjen innan min fästman kommer hem och vi ska käka rött kött med rött vin. Blir det vinst i matchen kanske man till och med kan hoppas på lite efterlängtat vuxenmys till efterrätt.
......
Eeeh... asså jag menar se på film och äta chokladglass direkt ur paketet! Vad trodde ni egentligen? *rodnar kyskt*
Fick en sån himla superbra kommentar!
Cissi skrev:
"Nä vet du vad. Nu ska jag inte vara en tråkig läsare som inte säger Hej till dig. Jag hittade hit igår och har fastnat. Punkt. Den ljuva känsla av att hitta en ny favvo blogg, aaaaah!!
Hur som helst så heter jag Cecilia, är 29 år och bor i Halmstad. Har en liten man på 18 månader och en stor man på 28 år. Så nu vet du lite om mig. Och Hejhej!!"
Och som jag bara älskade Cissis tilltag! Hur fint är det inte när ni läsare säger "Hejhej! Här är jag" ? Svar: Jo men asså hur fint som helst! Jag blev så glad så glad och alldeles pirrig över att få en liten inblick i vem som läser. Så om någon vill härma underbara Cissi, så är det alltså fritt fram..........
*menande blick ut i cYbErSpAcE*
En fredagslista - för att fantasin tryter och jag måste VERKLIGEN duscha nu.
1. Vad heter du?
Så jävla superhemligt!
Nä rå'.
Matilda.
2. Hur lång är du?
157 ståtliga centimetrar.
3. Vad har du på dig just nu?
De här sockorna, ja inte enbart, som en fotfrusen nudist, har mer på mig. Eller?
4. Vilken tid gick du upp idag?
Spännande info om sömn hittar du HÄÄÄR!
5. Vad var det senaste som fick dig att skratta?
Sigge Eklunds taxi-vines.
6. Vad jobbar du med/pluggar du?
Just nu är jag sk. föräldra"ledig". Annars pysslar jag med marknadsföringsstudier.
7. När flyttade du senast?
Sommaren 2011 bar vi grejer från vårt förra, lite trängre bo, ca 50 meter bort, till det här mer rymliga. Vidga vyerna osv.
8. Vad är du beroende av?
- Kaffekaffekaffekaffekaffe
- Kramar
- Poddar
- Mobilen
- Egentid
- Kloka människor
9. Vill du bli känd?
Ja. Eller nä. Eller jo? Eller nja... Mjo. Fast nä! Men kanske.
10. Vilken färg har din jacka?
Har tre vinterjackor jag pendlar mellan (DÖ VINTERN! DÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖ! *flämtandas*) vilka är petroleumblå, skogsgrön och sametsvart. Vårjackan (den enda jag vill bära, men inte kan pga vår som vägrar komma) är av kavajmodel med skinärmar.
11. Vad är du bra på?
- Känna empati
- Skriva
- Klunka kaffe som om det vore vatten
- Använda tv:n som barnvakt
- Oroa mig i onödan (typisk skitdålig egenskap)
12. Har du gått från en stil till en annan?
Ja, men har vi inte alla det? Ta bara min frisyrresa de senaste åren:
13. Vad tycker du om att göra?
Bara softa hemma med lilla familjen. Nätshoppa. Umgås med mina vänner och syskon. Gå ut och "ta en öl"- eller tre. Spela spel, om jag vinner. Diskutera ALLT! Sätta mig i en knökfull föreläsningssal med en kopp kaffe och ta fram pennan. Se På Spåret och tävla skiten ur det. "Pyssla". Sitta i det torra gräset framför en festivalscen en supervarm sommardag med en kall öl och din hand i min.
14. Vad kan du absolut inte göra?
Städa utan att lyssna på poddar. Åka skridskor. Promenera innan frukost. "Pressa" i flera timmar i solen - så aptrist. Samma med leka i Iris rum i flera timmar - döööööden. Laga god mat. Få på mig kläder i strl 34. Gå förbi en loppis utan att finkamma den som en CSI-agent finkammar en brottsplats. Vara utomhus om termometern visar under -10.
15. Var fick du dina senaste pengar ifrån?
Staten. Barnbidrag stod det på lappen.
16. Vad ser du fram emot?
Livet som gift och livet i allmänhet. Och kvällen! För då ska jag äta kex och brieost <3
17. Vad är du rädd för?
- Bli våldtagen.
- Allt ont som kan hända mina barn.
- Morrande hundar och fräsande katter.
- Bli dumpad.
- "Oförklarliga händelser" (typ spökerier)
- ALLT läskigt på TV.
- Höjder.
- Spindlar.
- Hajar.
- Krokodiler.
- Ångest.
Ja, allt det där vanliga ni vet.
Redogörelser för en vanlig sketen torsdag.
Morgonen började ju allt för tidigt för mig att finna behaglig, men när jag sedan repat mig, druckit kaffe och iklätt mig Mother of the Year-kostymen, ja ni vet den jag alltid bär (begrips?!) Traskade vi efter frukosten ut i iskylan.
"Skönt med frisk luft", sa jag snusförnuftigt åt det något skeptiska barn jag hade med mig i vagnen. Fast nä. Det var inte alls skönt. Inte ens lite utan mest vidrigt faktiskt. Så vi pinade oss typ runt kvarteret och sen var det bra med hurtpromenad för idag. Gick istället in och tittade på förmiddagstv, som i ärlighetens namn också är en redig pina.
När det sedan blev dags att hämta hem storfjunet från förskolan, vilket var lite svårare än jag först trott eftersom hon hela tiden kvickt smet ifrån mig. Men efter att, ymnigt svettandes i vinterjackan, ha lirkat ut henne från det trånga skrymsle hon tog sin tillflykt till och mutat med yogurt (eller ja, glass...) i affären traskade vi hemåt.
Väl hemma rev Iris fram sin pärlskatt och vi underhöll oss en bra stund med diverse pälerier. Iris hällde mest ut dem typ överallt. Ian tuggade på dem. Och jag gjorde ett makalöst fint armband att bära vid speciella tillfällen. Nobelmiddagar osv.
Eftersom det är torsdag var det Iris tur att välja mat. Hon valde "Kojv i bjö", vilket innebar att jag fick äta macka pga äckligaste maten jag vet. Men är barnet glatt är det lättare att vara hens förälder, en devis jag lärde mig redan på BB.
Vi måste prata lite om sömn.
Ian har gått från att vara ett nattsovande drömknytte till att bli en yrvaken gnällspik under de senaste veckorna. "Det är nån utvecklingsfas", intalar jag mig som ett mantra: fasfasfasfasfasfasfasfasfasfasfasfas och fas. Nu säger jag inte att han från start sovit som en sten 19-08. Nänänä. Men har slumrat in runt 23, gjort nått tuttsnutt runt 03 och sen vid 06 och vaknat för dan vid 08, typ.
Nu somnar han 21.30 sharp (asså på minuten varje dag. Min lilla bebisklocka :')),
Ian: JIIHO! Äntligen får jag gå upp och slå min sked i bordet 248 gånger och skria glatt för fulla strupar samtidigt. Kom igen morsan! Let's start this day!
"You make me happy..." säger Ian och jag fyller i: "...when you sleep, UNGJÄKEL"
10 kilo handbagage.
Knepet är att byta arm när den börjar domna. Man får byta ofta, typ en gång i minuten. Men nu sitter jag här med armar som spagetti och ber Jocke knåda mina stackars axlar. Men nähä?! Då ska karsloken slingra sig. Säger att han har "prov" imorgon och måste tydligen ägna sig åt nått som han kallar "att plugga". Sånt har då aldrig jag behövt göra trots mina två år av studier på högre nivåer... Bergis. Eller har jag det? Jag har lite svårt att minnas tiden innan Ian flyttade ut ur min mage... Den försvann liksom bakom en ridå av amningsnätter och missnöjesvrål rakt in i örat.
Gravidpsykos.
Fast sen plockar jag fram mina egna graviditetsminnen och då blir det inte längre så ljuvligt. Kräk än hit än dit, ett HB snuddande nära en döings, vätskeansamlingar man kunnat hjälpa upp torkan i Sudan med och värst av allt, övertiden och självömkan slutet. Och då blir jag genast mindre sugen igen. Pjuh!
(Vecka 42. Kul dag vill jag minnas...)
Med detta inte sagt att gravidisar i min närhet ska rygga tillbaka och tas ner på jorden. NEJ NEJ NEJ. Njut ba! Njut så in i helvete, för sen kommer bebisen och då ska ni njuta ännu mer:
(Nä. Nu skojade jag, ni som inte förstog det)
Sen kommer bebisen, och det är först då du verkligen, på riktigt, förstår vad gränslös kärlek är för någonting.
Dagen gryr.
Övrigt att säga just nu är att Ian sov så LÖJLIGT dåligt i natt och Iris vaknade så LÖJLIGT tidigt imorse. Zzz.
Men jag tycker liksom om er ändå, era sömnsabotörer.
Saker jag önskar jag kunde säga att jag gör, men inte kan.
- Gör egen barnmat.
Ja, alltså på ETT sätt kan jag ju säga att jag gör det. Men sedan sa någon att bröstmjölk inte räkanas. Å då sket det sig ju lite...
- Sparar massor av pengar.
- Sår frön och odlar saker på balkongen.
- Tar mobilfria dagar.
HAHAHAHAHAHAHAHAHAHA! Vad sa du sa du?
- Är ute i friska luften varje dag med barnen.
Men mina barn hatar ju faktiskt att vara ute på vintern. Riktigt synd alltså, annars hade vi hajkat loss med termos och långfärdsskrillor varje dag. Joråsåatte...
En prydnad för hemmet.
För några veckor sedan snubblade vi handlöst över en retrogrön, emaljdröm loppislampa och både jag och Jocke tjöt enstämmigt: "Den ska vi haaa!". Sagt och gjort, vi langade upp några få hundralappar och bar vördnadsfullt ut fyndet till bilen. Vilken lycka!
Sedan blev den såklart liggande, som det så ofta blir i hem som vårt där vi både är ohändiga (kontakten behövde bytas) och smålata (betydligt mycket skönare att ligga i soffan om kvällen än att skruva kontakter). Men i veckan fick vi tummen ur och fick äntligen upp den över bordet! Eller ja... vi ringde hit svärfar. Men upp kom den iallafall, och det är väl det som är viktiga. Se bara:
Hjälp mig att välja brudklänning!
Nu vill jag ha er hjälp att välja en klänning inför den stora dagen!
Ta fram mentometerknapparna och rösta.
1. Först ut är den här skira spetsdrömmen. Både classy och lite sval, vilket är bra, då jag hoppas på fint väder under cermonin. Men jag tänker bara att den kan vara lite svår att amma i? Hum.
2. Sen är det den här tylliga härligheten. Dock är det en Chanel.... men eftersom jag hört att min pappa ska betala hela tjotabalängen kan jag ju lika gärna smälla till på en sån här 65.000-klänning. Så otroligt vacker som den är menar jag...
4. Sen har vi ju retrotrenden. Isåfall ligger den här gräddbakelsen högt upp på favoritlistan! Gillar att den här lite androgyn men samtidigt superfeminin på samma gång. To die for!
5. Sen tänker jag också på återkoppllingen till den lantliga miljön vi valt att gifta oss i. Är det då lite to much med den här klänningen av hö? Jag gillar strukturen jättemycket! HAY IS HOT!
6. Eller bör jag helt enkelt gå på den här, som speglar min personlighet allra bäst?
Vad tycker ni?
Nån jävla lista.
När vaknade du imorse?
När Iris slungade upp gosedjurselefenten Leffe i vår säng och vrålade "MEN VAKNA DÅ! DET ÄR MORGON NU!"
Vad var det första du tänkte när du vaknade?
"Vad kan vara ett rimligt pris att sätta ut henne på blocket för?"
Har du ringt nån imorse, vem och vad sa ni?
Nej. Men min svärmor ringde mig och frågade om hon fick komma förbi med pengar. Jag svarade: okej då.
Vilket humör är du på?
Just nu: lite trött efter att ha självspäkat mig i en livsmedelsaffär tillsamans med två barn, varav ett roade sig med att riva ner ca 450 olika varor på golvet (ägg och kattsand inräknat) medan den andra testade akustiken i lokalen.
Har du ont någonstans?
Öronen, huvudet samt magen (skrik, stress och tjat-skador).
Om du fick välja vad som helst att äta just nu, vad är du då sugen på?
Pass. Så himla mätt efter lunchen.
Vad köpte du när du drog ditt kort senast?
"Löjdasdodis"
Vilken var den första hemsidan du gick in på på internet?
Någonsin: Hum...? Altavista eller funplanet.se kanske?
Idag: Google är min startsida, så den då. Sen bloggen. Sedan bloglovin. Sedan facebook.
Vad ska du göra ikväll?
Jag ska agera ensamförälder medan J är ute och rastar partysjälen. Jag och kidesn ska hyra film och käka lördagsgodis. Den bästa typen av kväll alltså.
Vilken är den första låten du sätter på idag?
Återstår att se. Men det lutar åt nått svenskt och popigt.
Vad tycker du om din blogg?
Högsta betyg - såklart! Alla borde läsa.
Vad gjorde du för exakt en vecka sedan, den här tidpunkten?
Var på knattebio och såg animerade mästerverk som "Mamman och den vilda bebin" och "Lillasyster Kanin". mvh Kulturföräldrern
Tror du att du kommer få en komplimang idag, för vad?
Fick en nyss: "Mamma du är små jättemjuk här (magen) och jag tycker om det!" .
När fotade något senast, och vad?
Iris med en banan:
Har du gjort av med pengar idag, på vad?
Mat, och så "dosiset" såklart.
Om du sträcker ut ditt ben rakt ut, vad snuddar du vid då?
Ian - sovandes.
Vad har du på dig idag?
Fläckiga leggins och grå tjocktröja från H&M. /"fashionqueen_88"
Att nästan slippa få krupp på H&Ms barnavdelning.
H&M är en sån där affär jag hinner bli irriterad på ca 230 gånger per besök på barnavdelningen. En får liksom pressa sig förbi allt skirt rosaskimrande tylletylletyll på "FLICK" samt skydda ögonen noga för att slippa spetsas av supervassa diadem för tvåmånaders bebisar. Och på "POJK" blir får en typ dra in magen ordentligt för att ens kunna röra sig bland de fullknökade snurrvindorna med med kaxiga superhjältekläder och muskelstoppad blixten McQueensoveraller. Suck.
Det jag ville säga var att jag istället brukar webbshoppa hos H&M, för trevnandens skull liksom. Även om jag inte alls fattar vitsen med att någon med trötta pekpinnar i förväg kategoriserat kläderna i POJK 68-92 och FLICK 92-128 för att visa vad som passar sig att bära för min pojke i strl 74. Hade det inte räckt med storleksanvisningar och en liten tilltro till att föräldrar och andra shoppare själva har förmågan att bestämma vad som passar en pojke i strl 74, utan krångel? Nyckelpigor tillexempel passar skitbra på min pojke. Men det tycker inte HM eftersom dessa återfinnas på "FLICK". För nyckelpigor är ju som vi alla vet en mycket flickig insekt... eller? Zzz.
Nåväl. Denna gång blev det inga nyckelpigor åt något av kidsen. Istället blev det lite så här:
Jobbigt läge.
Bebisen i det här hushållet har åkt på en rejäl förkylning. Och om du är bebis och förkyld innebär det allt som oftast typ noll samanhängande nattsömnstimmar. För dig, och för den föräldern som har på sin lott att vårda dig. Vilket i natt var jag. Gäsp.
Men det är inte konstigt att det blir lite tjorv med sömnen, för tänk dig själv två små näsgångar som på en bebis är rätt trånga i allmänhet och när fulla med snor trånga i synneret. Lägg sedan till den lilla detaljen att du omöjligt, under inga som helst undantag, någonsin, ever, ALDRIG kan sova utan en napp i munnen. Så noll syretillförsel genom näsan pga av snor och noll syretillförsel genom mun pga sugattrapp. Och det är ju i ärlighetens namn förutsättningar som kan anses något jobbiga att sova under.
En helt ovanlig onsdag.
Iris svarar.
Vad heter du?
Ijis!
Pratar du fortfarande med personen du pussade senast?
Vad åt du senast?
Har du fått någon komplimang idag?
Har du varit arresterad någon gång?
JA! MASSA GÅNGER SÅKLART! JÄMT!
Är du polare med grannarna?
Vilka språk pratar din mamma?
Vilka länder har du bott i?
Har du något husdjur?
Har du varit på stranden?
Minns du dina/din musiklärares namn?
Hur bra är din syn?
Har du varit på ett party?
Ja! En gång var jag på kalas och dansade och åt glass och de andra barnen drog mig i håret men det gjorde inget för jag hade kul ändå. Fast jag var jätteledsen. Fast sen fick jag chips. Då blev jag glad. Pappa var med. Pappa åt tårta. Och rökade.
Skulle du kunna tänka dig att simma med hajar?
Vad skulle du säga om jag sa att jag var kär i din bror?
Har du varit utomlands?
Vilket är det bästa bröllopet du varit på?
Skulle dina föräldrar bli arga om du blev avstängd från skolan pga slagsmål?
Var är dina syskon just nu?
Vad var den senaste drömmen som du minns?
Vem ringde dig senast?
Vilken tid gick du upp imorse?
Vad ska du göra i helgen?
När var du riktigt sjuk senast?
Vad finns i ficka?
Vad gjorde du inatt?
Vad är det första du gör på morgonen?
Vad ska du göra efter det här?
Som plåster på såren.
Idag när vi gick hem från förskolan snubblade Iris olyckligt. Grus och is under små snabba vinterstövlar, som liksom inte lärt sig att det är lite riskabelt att rusa i nerförsbackar ännu, kan vara lurigt. Och så blev det som det blev.
Lite tårar vid fallet, men inte mer med det. Iris är en rejält stöttålig unge och borstade morskt av både sig och brallorna och fnissade busigt igen efter nån minut.
Det var hemma, vid pottbesöket, hon fick syn på det skrubbade knät och de tunna blodrispiga spåren av fallet. Då brast det. Tårar föll, tänder gnisslades, skriken ville aldrig ta slut och plåster sattes på/togs av/sattes på/togs av och sattes på igen för att tillslut rivas av i ett yl över "BLOOOOOOOOOOOOODET".
Bokstavligt talat. Vilket faktiskt var riktigt lyckat! Ja, iallafall fram tills Iris storögt tittade på jordgubbssylten för att sedan lägga en hand på sitt knä och yla BLOOOOOOOOOOOOOOOOOOOD! BLOD PÅ KNÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄT OCH PÅ PANNKAKAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAN!
Och typ där någonstans ville jag stämpla ut för dan.
Om smink, kroppsbehåring och annat superviktig.
Jag är feminist. Benhårt, självklart, in i döden osv. För mig är min feminsim lika självklart som min humanism. Lika självklar som att inte tillhöra en religion och lika självklar som min övertygelse om att rasister är idioter. Några röster menar på att "Du? Feminist? Nja, jag vet inte det jag... Du sminkar dig. Du rakar dig. Du följer patriarkala normer osv."
Och ja, det stämmer. Sminkar mig, det gör jag faktiskt, en hel del också. Och rakar mig ja - skyldig till den anklagelsen också. Och där igenom upprätthåller jag självklart en bunt patriarkala normer jag annars brukar baktala. Lite kruxigt och dubbelmoralaktigt kan tyckas. Men låt mig försöka guida er genom hur jag resonerar.
Sminkar mig, ja det gör jag för min egen skull. För att tillfredställa ingen annan än mitt eget estetiska sinnelag. Smink är roligt! Färger och borstar och pillepill i ansiktet roar mig och resultatet får mig att känna en viss tilfredställelse. Allt det där är sant. Jag sminkar mig inte "för att bli fin" och aktar mig därför noga för att en endaste gång uttrycka det så, framförallt i mina barns närvaro. Jag sminkar mig för att det är kul, och att man en sedan "blir fin" enligt samhällets normer är en effekt av det, hur man än vrider och vänder på det. Jag vet också att anledningen till att jag en gång i tiden, i 7:an eller så, förde en lätt darrande mascaraborste mot ögonfransarna och åstakom några tjusiga spindelben var såklart en annan. Då ville jag "bli fin". Så in i norden ville jag bli fin och snygg. Förstärka något och sudda ut något annat, barnet med de omålade fransarna och det runda ansiktet. Det är jag medveten om, men med åren har en annan bild av vad smink är för mig vuxit fram. En betydligt sundare och roligare sådan. Feminister får sminka sig. Alla får sminka sig! Hurra!
Samma med rakningen. Jag började ju någon gång ta bort just de tecknen på puberteten som kom smygande, samtidigt som jag stoppade toapapper i toppen för att framhäva andra. Varför just så? Jo, för att samhället sa åt mig att det är så du bör göra. Du bör ta bort din kroppsbehåring om du fötts med en snippa. Det är okvinnligt att ha hår! Köp Venus och bli en gudinna! osv. Och där kan jag erkänna att jag har fastnat. Jag drar några drag med mitt gudinneverktyg i armhålorna vid varje dusch, och benen blir slätare och slätare ju mer shorts vädret tillåter. Varför? Jo, för att jag är van. Och för att jag gillar det.
Men med handen på hjärtat vet jag också varifrån det kommer, det där behovet att vara slätrakad om ben och under lilla armen. Från en snedvriden bild av vad en kvinna är och hur hon ser ut. Felaktig må så vara, men jag tror inte heller att jag inom den närmsta framtiden ändå kommer välja att låta håret (det ytterst naturliga, tål att understrykas flertalte gånger) växa ut. Det modet, om jag nu kan uttrycka det så, besitter jag inte. Inte än. Och inte heller övertygelsen om att det är särskillt jätteviktigt för just mig att så göra heller. Men jag är en stark förespråkare för individens fria val och applåderar de kvinnor som väljer att slänga den där jävla venushyveln i soporna. Jag blir uppriktigt beklämd när jag hör ord som okvinnligt, äckligt och barbariskt om orakade kvinnokroppar. What's the fucking deal? Så är vi födda, man som kvinna, och vem är någon att tala om hur någon annan människa bör se ut?
Nä just det. Den som säger att någon är okvinnlig baserat på mängden hår i en armhåla bör ta sig en lektion i biologi. Och släng in en stor portion folkvett däri också.
Indikidual!
För kolla ba. Mina ungar hade passat skitbra i bananbyxor och randiga jumpsuits. Helheten känns ju som en megabra blandning av Mini Rodini och Bobo Choses ungefär. Tycker ni inte?
Suck.
My amazing smakfullhet isn't made for this CSN-life.
Hur har då dagen varit?
Bara bra tackar som frågar.
Givetvis hände lite strunt som tex tvålen på golvet. Men överhängande bra. Listar enligt följande:
+ Blev länkad som cool och tuff och hipp och rolig mamma av bästa Iekw som ni hittar häääär (dör av stolthet. Cool? Jag? *fniss*).
+ Åt äggmacka. Smak: God.
- Tvålen då.
Måndagslista.
Vad gjorde du kl 08 imorse: La Ian för att sova middag. Dyngnet är lite rubbat för tillfället och jag skyller på tidigare nämnd bebis.
Vad gjorde du för 15 min sedan: Städade toalettgolvet.
Det sista du sa högt: "NÄ-E MIN NYA DUSCHKRÄM!"
Det senaste någon sa till dig: "Så! Nu har jag äntligen hällt ut all tvål på golvet mamma"
Vad var det senaste du åt: Ett halvt smörgåsrån någon tappat under bordet. Synd att slänga osv.
Morgon eller nattmänniska: Jag vet inte, eftersom min egna sömnrutiner effektivt suddats ut av bebisen jag delar säng med. Så, vad är halv 4? Natt eller morgon? Typ omöjligt att svara på.
Längtar du mest efter just nu: En sol som färgar min näsa och mitt axelparti i något mörkare nyans än den nuvarande "Off White". Samt en ny garderob, och då menar jag självklart innehållet i den. Nu är den fylld av noppiga gammla preggoleggins och annat bös.
Sover du tungt? När jag väl sover - ja. Extremt. Typ medvetslös.
Vad ska du göra härnäst: Sätta på strumpor. Fryser nå jävulskt om fossingarna.
Höger eller vänsterhänt: Eftersom jag för det mesta håller en bebis med ena armen och något åt tvååringen i den andra är jag varken eller. Mer "mun-hänt".
Hur många kuddar sover du med: Vi har typ tio kuddar i sovrummet, och ändå brukar jag bli utan. Jocke har två. Ian har en att ligga på två på sidan om sig, två instuckna under madrsassen så att han inte ska ramla ur och tre på golvet ifall det ändå skulle hända. mvh mamma med säkerhetstänk men utan huvudkudde.
Helgen som spenderades på behörigt avstånd från bloggen.
Ja. Till exempel vid diverse matbord, i en gunga för första gången och samt med ett besök i en biosalong fullsmockad med 2-4 åringar. Bra skit.
Idag är en sjuhelvetes viktig dag!
8:e mars och Internationella kvinnodagen. En dag som firas för att uppmärksamma de orättvisor som drabbar kvinnor världen över varje dag. Som ska belysa problemen i en värld där kvinnor tystas, misshandlas, mördas, våldtas och behandlas som lägre stående människor just för att de är just kvinnor. En dag som är sprungen ur kvinnokampen och världens kvinnors vilja att vara jämlika männen. Att vara en lika stor och självklar del av samhället och inte vara underordnade männen.
Det är alltså inte frågan om nått jävla alla hjärtansdag-jippo många verkar fått för sig. Man säger inte "grattis på kvinnodagen". Nä, det här är en dag fylld av kärlek, makt, höjda röster, fackeltåg, barnvagnsmarscherande (HEJA IDA!), respekt, inspiration, pepp, fest, glädje, kampvilja och framförallt systerskap. En skitbra dag helt enkelt!
Så hoppas du får en fantastisk kvinnodag! Vare sig du är kvinna eller man.
Bröllopsbestyr.
Ja, eller ett försök till sådant åtminstånde. För nu har jag suttit och försökt skriva inbjudningar ( i A5-format eftersom det är det snyggaste) i typ 12 timmar. Varför så länge? Undrar du då. Fått feeling? Nä. Tycker bara det är ruskigt svårt att få dit all info som behövs, för att slippa ha massa släktingar och bekanta drällande på linjen i tid och otid, och dessutom skriva alltihopa så jäkla snyggt att gästerna trillar av stolen när de läser.
- VILKA VACKRA KORT! KOLLA HANSTILEN! VILKEN TYPOGRAFISK TALANG DEN BRUDEN BESITTER! ska de yla i stugorna. Och så dåndimpen på det.
Så bli inte allt för besvikna om ni som läser och väntar en inbjudan får ett fulvikt papper med lite hastigt nedkluddad info på och tillhörande brödsmulor och fingeravtryck från nån liten hand som bara var tvungen att citat: "Pilla bara lite där jag inte fick..." Men har ni tur står "Välkommna" i annan färg och kanske i versaler - då har jag haft flow.
Eller så kanske jag skriver ut dem "på datan" som min svärfar föreslog.
I Comic Sans på vitt hålat papper..........
Ja, så får det nog bli.
Ljudligt.
"ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅHERREGUUUUUUDHJÄLP MMMMMMUUUUUUUÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄHHH"
Om jag simulerar en förlossning?
Nä, jag la mig bara i soffan efter en timmes läggningskamp med Ian.
Ian sex månader.
Tänk Ian. Tiden springer på och idag blir du ett halvår. Men hallå! Under det här halvåret har du liksom tagit en stor och självklart plats i vår lilla familj. Ditt skratt ljuder högt i hemmet och får oss alla att må bra. Vår lillefant. För stor och frodig, det är du fortfarande. Nästan 10 kilo och 70 cm lång. Tre tänder i nederkäken, och vassa är de också!
Nu äter du ett mål lagad mat på dagen och frukost, typ gröt eller puré och minst några smörgåsrån som är favoriten. Majskrokar slinker också ner i ett nafs om du lägger vantarna på några. Ammar gör vi mest på nätterna och morgonen, för myset det gillar du.
Det bästa som finns är syrran. När hon entrar rummet är allt typ helfestligt och du kiknar av skratt bara du så mycket som ser henne. Tänk det betyget. Hon spelar såklart också gärna pajas påeldad av ditt skratt. Iris har föresten börjat fatta ett enormt tycke för dig, "lillebjosan" som hon kaxigt kallar dig.
- Ijan, är glad.
Tänk vilken tur att de första månadernas känslomässig turbulens hos lilla storasyster skulle ebba ut i denna kärlek till dig. Så otroligt fint.
Dagordningen.
- Hahaha, tror du verkligen att jag tänker äta den där skiten morsan? skrattade han och krökte skeden ur min hand, likt en liten Uri Geller, och hånflabbade sedan gott.
- Ge hit några smörgåsrån istället. Då får du se på nån som kan äta! Sagt och gjort. Efter 5 var han nöjd och tydligen börjar Curling-VM rätt tidigt i år...
09.00- Efter det att grötspottandet upphört, kexmassakern klingat av och Iris målat en Pollock i yoghurt över sin halva av bordsskivan var det tydligen någons uppgift att reda upp i röran. Det var visst inte Iris som skulle fixa den biten, inte heller Ian kände sig manad och vad Jocke beträffade bafann sig på lagom avstånd ifrån hemmet. Sådeles återstod enbart jag, och suckande tog jag på mig ansvaret för uppröjning. lade under tiden Ian på mattan i rummet brevid och lät Iris löpa fritt över hemmets golv.
Ljudet av en boll som studsar, pling och kling och tjolaving blandat med glada barnrop genljöd strax luften. Nåja, de har ju kul. Men nä Iris, jag tror inte att det var Ian som välte korgen som du så ihärdigt påstod när jag frågade vems briljanta idé det tilltaget var.
11.00- Jocke kommer hem och vi går ut. Ian prämiärsitter i vagnen. Stora bebisen nu! (livmodern skränar efter fler)
13.00- Efter att ha utfodrat Skövdes alla rultiga gräsänder äter vi husmans på resturang. En trevlig sådan och till råga på allt ytterst barnanpassad. Jippi!
14.00- Iris river stället och vi bestämmer oss för att betala och traska hemmåt (livmodern tystnar).
16.00- Iris hoppar in i farmors bil och drar till badhuset och Jocke hoppar in i vår och drar på match. Spela fotboll nu? Ja, jag vet,idrottsmänniskor är galna. Jag och Ian sitter istället i soffan, målar naglarna i "Hot Coral". Jag alltså, inte Ian. Hans babyflagor till naglar får växa till sig nått år - sen blir de regnbågen som Iris. Om han vill. Han kanske vill ha glammit rött, eller tufft svart, eller french manicure. Fast det blir nog på tok för pilligt och svårt... Eller så vill han köra nagel á natural och det går ju givetvis bra det med.
18.00- Nu kramdansar vi över parketten till Kjell Höglund, Ian och jag, och väntar på Iris som kommer om fem minuter. Klumpen lägger sin lilla kind mot min och smackar nöjt och jag nynnar med i texten:
"Dina kyssar smakar smultron och mjölk
drömmen ska brinna om ett annat liv
låt ditt hjärta slå ett extra slag
låt oss hoppas att det snart blir dag"
Och nu, precis nu, rycker någon i dörrhantaget och skriker "MAMMA JAG ÄR HEMMA KOM OCH ÖPPNA JAG VILL HA GODIS!" i brevinkastet. Så här rundar vi av.
Typiskt bra saker som hänt idag.
Piper ynkligt: Hej...
Idag har jag haft huvude i toalettstolen samt legat och kvidit i fosterställning heeeela dagen.
Där kom den liksom. Tack tack.
- Vatten.
- Blåbärssoppa.
- En sked yougurt.
Suck...
Alla dessa samksigheter mötte sin undergång snabbare än väntat i porslinstronen. What a waist. Men som sagt, lilla Mer håller sig fortfarande kvar och svalkar magsäcksväggarna. Skönt.
Så vad säger ni? Nu tycker iallafall jag att vi har vi bloggat klart om magsjukor för typ tre år för över. Detta är sista ordet. Sista! Det svär jag på!
Nä. Det kan jag faktiskt inte svära på, för det här en en blogg som inefattar ett knippe barn och då vet man aldrig vad framtiden bär i sitt sköte.
Eller tarmkanal.
Alla medel är tillåtna.
För att rycka upp mig lite ur "å-vad-jobbigt-och-kräkigt-precis-allt-är-just-nu"-modet snubblade jag in i Mini Rodini's webshop och unnade mig, ja eller rättare sagt kidsen, lite paltor.
Inga i DEN HÄR prisklassen direkt. Nä, lite mer sansat var det allt.
Till exempel så fyndade jag de här supersnygga stryka-på-märkena! AH den nostalgitrippen. Vad strykjärnet gick varmt över jeansjackor och tygväskor hemma i barndomshemmet runt -02 :') Tänk vad kaxigt stora I kommer bli med en tiger på bröstet, eller körsbär på axeln.
Och givetvis ett par sockor att matcha VÅRSKORNA (som blev frontade på blogg.se s hemsida under dagen- oj!)
Rosa-gult till turkost. *för ihop tumme pekfinger till mycket-snyggt-tecknet*
Vidare denna klenod till tischa jag spanat så länge på.
Självklart gick inte lillebror lottlös han heller.
Han kammade hem både solhatt till sommaren (funkar säkerligen som sydväst också - så don't you worry child)
och en trés chic scarf.
Och så var det med det.
Lite bättre känns det nu, för materiell lycka ska ni veta, att den är stark den.
Allt börjat och slutar i en spyhink just nu.
Iris är tillfrisknat vild och vill lekelekalekalekalekaleka och Ian är jättejättejättejätteledsen pga kräkskräck. Sen går det ju inte att komma ifrån att veckor av kräksjukor, med små andningshål i mitten, tar nå jävulskt på mitt psyke. Känns som jag ska börja lipa hela tiden och vill ibland bara sätta mig med händerna för ansiktet och gunga autistiskt. Och konstant smygillamående är man ju själv också. Det kan ju vara av trötthet, för sömn har dessa veckor känts så avlägset att jag nästan glömt bort hur man gör. Sova? Alltså bara lägga sig ner och slappna av? Nä, kommer inte ihåg känslan alls.
MEN! Det är ju ta mig fasen första mars och nått hopp om VÅREN ska vi väl ändå kunna ha trots allt annat skit som är i rullning. Och har någon hört talas om vårkräksjukan? Nä precis. Så koooooom igeeeeen nu våren!
En pigg unge och små vårskor som längtar efter barmark.
