Om och om igen slår det mig när jag hör protester om genus, hen och könsneutral uppfostran. Om nu könsrollerna är så "ytterst biologiska och naturliga, en kvinna är si en man så", varför blir folk då så OTROLIGT upprörda över hen och pojkar i rosa? "Han är ju en pöjk" brölar någon upprört "sluta genast sudda ut hon och han".

Men vänta lite nu va. Du sa ju i argumentet innan att könsrollerna är helt naturliga. Om du nu blir livrädd för att lilla hen på tre bokstäver eller snällefärgen rosa ska komma och ställa hela din könsroll på ändan, hur naturlig och trygg är du egentligen i den då? Jag bara undrar.