Halloween?


De här är verkligen så jädra goda. Äts bäst genom att knipsa bort de färgglada vingarna med gaddarna. Avnjuta dem en och en och för att sedan avsluta på topp med lakritskroppen. Mm!
Helgen, en resa.


Såhär glada var vi när vi i sann turistanda poserade med vatten och stadshus i bakgrunden. Eftersom jag hela hösten hängt i Stockholm på veckobasis tog jag (helt på eget initiativ) på mig rollen som guide. Alltså - SOM jag njuter av att var den som får bestämma väg och riktning. Min bästa grej! /girl_in_controll_88
Nått jag inte älskade fullt lika mycket var att min telefon fick ben och försvann spårlöst. Wtf? Först datorn och nu telefonen? Teknikgudarna är mig onådiga. Men gött att det enda jag egentligen förlorade var några nytagna bilder på hur väl Stockholm behandlade oss. Det kan jag leva med och ni får helt enkelt visualiera er en snygg bild på mig på min favvogata på Söder, en bild på indisk mat och en bild på Jocke på Habibi.
På lördan hängde jag och Jocke med världens bästa Lisa till klubben Under Bron (pass opp på grymt Stockholmstips!) och hade skitkul. Stog bland annat extremt nära Maskinen-Frejs röda pälskappa på dansgolvet. Vi fångade dessutom våra tandrader på bild i en fotoautomat. Borde inte ALLA klubbar ha en sån föresten? Svar: jo det borde de.

Trodde vi....

Var det nån som läste den här artikeln i Aftonbladet? Eller kanske den i GT eller Göteborgsposten eller Metro måhända? Världens tågkaos utbröt.
(obs! gillar ni inte irriterat fulgnäll på kollektivtrafiken, skippa nästa stycke)
I vilket fall fastnade vårt tåg i Halsberg. Där satt vi inlåsta i en sinnessjuk tortyrvagn utan toaletter, el, vatten, mat eller luftkonditionering I TRE TIMMAR. Folk gick bärsärk, skrek rakt ut i frustration över att var inlåsta och kissade i papperskorgar. Vad vi fick göra sen var att åka tillbaka till Halsberg. Vänta på en sabla ersättningsbuss till Laxå ute i regnet och blåsten i TVÅ TIMMAR tillsammans med 500 andra uppretade resenärer. Åka till Laxå i SISTA bussen. Hoppa på ersättningståget. Vänta i EN OCH EN HALV TIMME på att nått flarn med lokförarskills skulle behaga att ta sig till Laxå och köra tågskrället hem till Skövde i sniiiiiiiigelfart. Lätt topp tre värsta dar i mitt i-ländska liv.
Lite trist att en grym helg slutade med detta bök. Men summa sumarum var det värt det pga allt annat trevligt vi gjorde. Tur för er SJ.
Tack, gött & grattis
Hej hörni. Idag har varit en himla bra dag. Den har innehållt pepp som jag vill säga tack för, ett skönt inköp och ett stycke födelsedagskalas.

Vi börjat med tack:et.
Vad fantastiskt att ni gillar tvodden så mycket! Jag och Moa är SÅ GLADA för allt fint ni skrivit till oss idag. Så tusen tusen tusen tack! Ni är bäst. HÄR tittar ni på första avsnittet som handlar om dialekt, nervositet och att bo i en småstad. Tre kul grejer alltså.
Sen det göttiga inköpet.
I helgen blev jag av med min telefon. Stön liksom. Jag är sååå beroende av den lilla mackapären. Ohälsosamt mycket, så jag kände mig halv när jag under 24h inte ägde nån telefon. Hu! *ryser* (ni kan kalla mä' i-landsproblemens okrönta queen). Men jag väljer att se det som universum gav mig en knuff i ryggen. Min iPhone hade verkligen sett bättre dagar, så att bli av med den var verkligen inte hela världen (ur ett materiellt sätt att se på saken). Snarare tvärt om då jag nu äntligen fick tummen ur att masa mig iväg till den där telefonaffären jag tänkt besöka "nästa vecka" i cirka ett halvår. Och fick en sprillans ny telefon för billigare (?!) månadskostnad när jag var där. Gött!

Idag fyller min yngsta lillsyrra 17 år. Alltså, det känns helt knäppt att det var 17 år sen jag klippte ut bokstäverna C L A R A i turkosfärgad kartong med taggsax mitt allra, allra finaste på fritids, efter att mamma ringt och sagt att jag fått en syster till. Känns som förra året typ. Det var så härligt att få fira henne, äta tårta och tjittjatta med hela familjen. Det var en så himla fin stund för en fin person. Tack för idag Clara!
Här kommer 17 hjärtan till världens bästa 17-åring: ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥
Nu kan ni titta!
Vänner. Nu finns vi på SVT-flow! Tvodd med Moa och Matilda.
Gaaah! Oo em ji osv. Så kul och läskigt att titta på. De är sällen en ser sitt eget fejs när en pratar liksom. Men det vi framförallt hoppas på är att NI kommer att gilla det vi gör. För det är ju likosm hela grejen. Ni får jättegärna höra av er och skriva hur pass mycket ni gillar oss på en skala mellan 8 och 10 (hehe).
Nä, skämt å sido. Vi finns i sociala medier på #moaochmatilda om ni vill skriva till oss, eller som vanligt här på bloggen. Kram!

Stockholm, sömn & serieförälskelse
Men det HADE ju varit mysigt att gosa med vakna barn en stund efter att ha varit i Stockholm hela dan igår och halva idag. Precis som förra veckan och veckan innan det. Och eftersom vi (jag och min man den här gången) ska dit hela helgen också. Och sen ska jag dit på tisdag igen. Och nästa vecka efter det. Och ja i fattar. Mycket Stockholm nu. Men hej, jag klagar inte. Stockholm tar hand om mig väl.

Men nu. Pyjamsbeklädd om tidigare nämt och planerar ett massivt intag av chokladpudding och Breaking Bad, vilket jag skulle säga är en av livets bästa kombinationer. Jag dessutom blivit löjligt kär i Jesse Pinkman i BB. Sådär så det nästan är plågsamt att titta på karln. Känns typ som om jag är otrogen då jag tassar in på tå i sovrummet med datan under armen och säger hejhej godnatt till Jocke. Otrogen med en korkad methkokare. Najs.

Vi har podcastat
Ja, precis som vanligt alltså.
Söndagar = podcast med Moa & Matilda, det vet ni vid det här laget.
Vi berättar om hur det gick till när vi fick möjligheten att spela in tvodd. Vi pratar om vårt intryck av SVT och inspelningen av det första avsnittet. Pirrigt och kul! Sen pratar vi om om karriär. Går det att göra karriär med små barn? Och hur fixar man balans i livet? Med hjälp av tårta?
Vi finns på iTunes, till androiden och vill man hellre lyssna på oss i webbläsaren trycker man på knappen där nere. Easy peasy.
Tjiing!
Kärlek tillbaka och behind the scenes
Allra finaste ni! Det senaste dygnet har jag och Moa kärleksbombats så mycket av er. Både här, på insta och på Facebook. Jag önskar att jag hade tid att svara er personligen, men eftersom tid är en extrem bristvara i mitt liv (i samma klass som glamour, champagne och diamanter ni vet) får jag sända er ett kollektivt JÄTTETACK! <3
Tack för stöttningen och peppen.

Det här var preciiiiiis innan vinjetten drog igång och vi skulle prestera ett hejdundrande bra tvoddavsitt ba sådär. Jag var kissibrallan-nervös! Milt uttryckt.

Hej hej från vinterhatarnas riksförbund
Först det här med snö. Vad är ens det för påhitt?
Och mörkret. Alltså det kryper i hela min kropp av olust över att veta att det snart blir mörkt vid 15.30. Vidrigt.
Kylan sen ska vi inte prata om. Jag blir provocerad bara jag tänker på den jävlen. GAAAAH.
Jag skulle lätt tittulera mig Ordförande i Vinterhatarnas Riksförbund. Vilket jag från och med idag tänker göra. Bara så ni vet.
/Ordf. Matilda M.

I veckan kom jag på mig själv med att vilja befalla alla löv att inte trilla av. Jag drar den naturliga slutsatsen att "ju mindre löv på träden ju närmare är vintern". Stön. Det kanske inte räcker med att vara ordförande i VHRF. Det är möjligtvis allsmäktig klimatpåverkare jag måste bli.
Ok. Då kör vi på det.
Vi ska tvodda!
Vänner! Idag har jag och Moa varit uppe i Stockholm och spelat in de första avsnitten av vår TVODD som ska sändas på SVT-flow under hösten. SÅ kul! SÅ spännande! SÅ nervöst! Och... sa jag kul? Jag menar superkul!
Om det finns någon som inte hänger med på vad en tvodd är kan jag förklara det som en podcast, fast tv-sänd som en talkshow. Typ. Extra fint känns det att få tvodda för SVT. Jag är liksom uppväxt med att höra att på Sveriges Television visas de bästa programmen och att public service är nått fint och härligt. Därför känns det här så himla rätt. Jag är så stolt över mig och Moa! Det här visste vi inte när vi drog igång podcasten mitt under sömnlös och intensiv föräldraledighet.
Tvodden har premiär den 27:e oktober. Tjoho!
I let you know när första avsnittet finns att beskåda.

Två nyinspelade tvoddare.
Tidsjakten - en podcast
Vi pratar om att slentrianmässigt ge varandra utseendekommentarer och att reducera människor till sitt utseende. Sen pratar vi om tidsjakten. Åh, denna ständiga kamp mot klockan gör mig TOKIG! Mitt uppe i det här får Moa får en livsomvälvande insikt.
Vidare pratar vi om att ta nya steg i livet. Det kan ju var aså himla skrämmande att ta beslutet om att testa något okänt och helt nytt.
Vi finns på iTunes eller till androiden.
Föredrar du att lyssna direkt i webbläsaren trycker du bara på play i spelaren här nedanför.
Tre tips!
Hej vänner. Här kommer ett tipsinlägg med grejer som inte alls har särskilt mycket med varandra att göra. Om ens nått egentligen, förutom att de fins på ze Internetz. Älskar själv att få tips så jag tänkte att det är fair enough att dra mitt grymma tipsstrå tillstacken.
Let's roll.

Min polare Lisa driver smarrigaste matplatsen på nätet. Varje gång jag går in är den som en liten liten person krupit in i min mun och dratt på stora dreggelkranen på max. Jag är desutom en person som ä-h-ä-hälskar att se bra bilder på mat, läsa om hur gott det är och vart man kan vända sig för att få det serverat. Men avskyr med glöd att läsa recept jag själv inte bett om. Därför är Lisas sida fenomenal på varenda sätt.
Plus snygg.
Och kul.

Ginas Värld på SVT-flow. SÅ. HIMLA. BRA. PROGRAM. !
Anledning 1 - älskar Gina som är skönast i världen. Och anledning 2 - älskar världen, men har själv ganska så begränsad resbudget för tillfället *ler egenföretagare*.
Och även om jag hade haft fetaste resplånkan hade jag gissningsvis ändå inte orka leva beduinliv. Det vilar en betydligt starkare charteraura över mina egna resor. Därför älskar jag att Gina gör jobbet åt mig.

Fredrik & Stefan. Hahahaha jag kan inte sluta skratta åt det här. Nån genial människa har satt sig i Sims 4 och knåpat ihop helt fenomenal politisk satir. Att hen dessutom lyckats få alla figurer att se EXAKT ut som orginalupplagorna är ännu bättre. Särskillt lika är Reinis och Jimpa Å. Love it! Min humor slår bakut av lycka.
*klickar mig in*
*skrattar i brallan*
Så. Det var mina tips. Har ni några tillbakatips åt mig? Nått ni är rädda för att jag missat på www? Delge mig mer än gärna i så fall. Älskar som sagt tips. Speciellt från er, klokisar.
Bästa tips får en virutuell bamskekram.
Ny podcast

Mina vänner, vi har en ny pod!
Jag har tappat rösten igen och får röstcoachning av Moa. Bland anat en röstövning som ska skaka loss stämbanden och massera dem? Ok.
Den här veckan pratar vi om bråk. Dels offentliga bråk, att bråka dem själv eller att uppleva andras - båda delar kan vara otroligt obekvämt. Och in-offentliga bråk. Får man skrika på sin partner inför barnen och hur ber man en fyraåring om förlåt?
Vidare snackar vi om lögner. När ljuger vi och varför? Ibland kanske det kan avar så att en vit lögn är helt på sin plats för att få det sociala samspelet att gå ihop.
Och mitt i allt det här får jag otroligt goda nyheter per telefon.
Ni hittar podden på iTunes (sök på "Moa & Matildas podcast" och lägg till den i ditt podbibliotek) eller till androiden via diverse podappar. Vill ni lyssna direkt i webbläsaren går det givetvis också bra. Då klickar du bara på spelaren här under.
Får ni inte nog av oss i podden finns vi på facebook och instagarm också (mig hittar ni på @oprofessionell2).
Vi ses där!
Så himla härliga nyheter
Åh, jag har varit så glad senaste dygnet. Det här är ju EGENTLIGEN en blogg om mig och mina bravader (självcentrerad som jag är) men jag vill passa på att skriva några rader om den person jag tagit det fantastiska beslutet att gänga mig med. Jocke.
Alltså världens bästa person. LÄTT. Snäll och glad och smart och rolig och härlig och klok och allt annat positivt du kan komma på. Ta allt det här + en färdigställd utbildning och addera våra drömmars besked = Jocke har fått ett jobb! Ett jobb han länge velat ha och kämpat hårt för. Ett riktigt jobb med fast anställning (halleluja!) fasta tider (ännu mer halleluja!) och DAGTID (*lägger mig ner på golvet och gråter av tacksamhet*).
Jag vill inte vara personen som klagar men fy skråen vad jobbigt det har varit att vara ensamförälder varje kväll (och ofta många hela dygn och helger) i massor av månader nu när Jocke jobbat på inringning. Att alltid var den som hämtar från fsk, släpar hem, leker av, utfodrar, borstar tänder, tvättar rena och slutligen läggningstampas i timmar med kidsen SJÄLV. Varenda dag. Jämt. Kudos till er ensamstående föräldrar alltså! Ni borde få fetaste medaljen alternativt subventionerad barnpassning några timmar varje vecka. Jag begriper det på en helt annan nivå nu när min tidsuppdelning har varit 95% barnen 3,5% få i sig själv mat och gå på toa, 1% vila och 0,5% annat (typ bloggning, läsning, träning, kvällsjobb).
Åh. Det här kommer också ge vår familj så himla mycket härlig trygghet. För att ha en förälder som utbildar sig + går på timmar och sen jobbar på inringning de mest absurda tider och en annan som startar företag har ju inte genererat i ekonomisk trygghet och en skön känsla i magen alla gånger. Snarare precis tvärt om. Men det är val vi gjort och har fått att fungera bra, trots en inre stress och ibland ett begynnande magsår. Men nu, frihetskänsla på ett helt annat plan.
Så grattis världens bästa, grymmaste och härligaste person. Grattis Jocke!
