Hola amigos! Här sitter jag i min apselut mjukaste pyjamas och mår. Ungarna sover sen flera timmar, vilket typ har försatt mig i nått apatiskt chocktillstånd - för våra ungar somnar aldrig tidigt? Never-evers alltså. Men i dag slog de alltså på stort och firade in min hemkomst med att ba; knall fall somna mitt under Dunderbluffen på TV. Ok då, liksom.

Men det HADE ju varit mysigt att gosa med vakna barn en stund efter att ha varit i Stockholm hela dan igår och halva idag. Precis som förra veckan och veckan innan det. Och eftersom vi (jag och min man den här gången) ska dit hela helgen också. Och sen ska jag dit på tisdag igen. Och nästa vecka efter det. Och ja i fattar. Mycket Stockholm nu. Men hej, jag klagar inte. Stockholm tar hand om mig väl.

 

Igår när vi kom upp var det sviiiiiinkallt och blåsigt. Så jag och Moa gjorde det enda rätta - köpte med mat till hotellet, hoppade i morgonrockarna och låg i sängen och vilade (när hände det sist?) en hel kväll. Dagen efter, alltså idag, var det också sviiiiiiinkallt och blåsigt. Men det gjorde heller inte så mycket för vi satt ändå inne i vår tvodd-studio och rockade fett. Så pass fett att vi hann med tidiga tåget hem till Skövde igen. Där var det också var sviiiiiiinkallt och blåsigt, och för partyts skull - även regnigt. Blö!

Men nu. Pyjamsbeklädd om tidigare nämt och planerar ett massivt intag av chokladpudding och Breaking Bad, vilket jag skulle säga är en av livets bästa kombinationer. Jag dessutom blivit löjligt kär i Jesse Pinkman i BB. Sådär så det nästan är plågsamt att titta på karln. Känns typ som om jag är otrogen då jag tassar in på tå i sovrummet med datan under armen och säger hejhej godnatt till Jocke. Otrogen med en korkad methkokare. Najs.