Vänner. Vad hemskt det känns med SDs valresultat. Hemskt. Och sorgligt. Och otäckt. 

 

Men såhär är det: Jag är arg. Jag är arg på att mina barn kommer att växa upp i ett allt mindre tolerant Sverige som vi inte kommer på en lösning. Jag är arg på att det finns människor som vill stänga gränserna mot omvärlden. Jag är arg på att det finns människor som vill tala om vilken kärlek som är bäst, vilka som får kalla sig familj och vilka som är de bästa och mest lämpade föräldrarna. Jag är arg på att det finns människor som gör skillnad på människor. Som tycker att vi är olika värda och förtjänar olika mycket trygghet och frihet. DET ÄR JAG RIKTIGT JÄVLA ARG PÅ!

 

Sen är jag arg på den rövskalle som igår tog sig friheten att knycka min resväska på tåget till Göteborg. Som tyckte att hen gott kunde plocka med sig min dator (med alla mina bilder på barnens liv, allt mitt jobb och allt annat en har där i) mina kläder, mina skor och min jacka. Det här är jag inte alls lika arg på som på det första.

Men ändå.

Jävla rövhatt.

 

Hoppas du får god nytta av min skruttiga dator som har noll marknadsvärde och antagligen ändå kommer lägga av när som helst, och mina skor i stl 36. Varsågod, ta för dig bara. Skickar över lite karma or wathever sen.

 

Men som ni förstår kommer podden bli svårt att lägga upp här på bloggen idag (den kom igår precis som vanligt) eftersom den anda apparatur med tillgång till internet.com är min mobil. Men sen finns på iTunes, till Android och på Moas blogg. Preciiiis som vanligt.

 

 

 

Nu: blicken framåt. 87% är fler är 13. Vi tar ansvar för Sveriges framtid tillsammans. Kärleken vinner över hatet.