Hej kompisar! Eftersom jag tappat bort nästan hela min röst i sviterna av en halsfluss-tjotabaläng och kvar bara har en spröd viskande rest av det som en gång var en röst med helt okej pondus, får jag hitta alternativa kommunikationskanaler. Bloggen faller sig då rätt naturlig.

Jag tänkte ta tillfället i akt att hylla en otroligt viktig sak i mitt liv. Jag är en sån där person som typ lever mitt liv genom min älskade och något kantstötta samt baksidespruckna iphone. Jag älskar den som om det vore... mja kanske inte mitt tredje barn kanske, men iallfall i samma grad som jag möjligtvis skulle ha älskat en kärvänlig familjehamster om jag haft någon. Om hamstern hade haft twitter att tillhandahålla, och instagram, om kunnat visa roliga klipp på andra hamstrar som springer jättefort i hjul, och höll koll på viktiga tv-tider och mail osv. 

Dessutom är den så bra att ha till så mycket - iphonen menar jag.

 

För liksom hur bra är det inte att ha en mojäng i brallfickan som en kan hala upp i all hast och knäppa ett alldeles strålande fotografi av Batgirl med superhjältemuskler tillexempel. Jag skulle hävda att det är mycket bra. Hade detta bildtillfälle uppenbarat sig före iphonens tidsålder hade jag garanterat missat det pga oängelägenheter som *springa och hämta kameran*.

Vidare är den också bra att ha till diverse musiklyssnade. I veckan har denna ~ ~ Bra Lista ~ ~  spelat sig varm i mina hörlurar. Inte undra på, eller hur?

Dessutom har min iphone under flertalet veckor typ räddat mitt och Moas företag då jag byggt en hel webbsida med trofast hjälp av den lilla mobilkämpen och hens internetdelningstjänst. När vår dator och trådösa wi-fi här hemma i februari skiljdes som ovänner har jag pga vår otroliga oförmåga att reda upp teknikstrul i den här familjen surfat på mobilens nät. Asså vilken liten kämpe till telefon att genom en av barn halvt avbiten usb-kabel förse mig med livsnödvändig internetpower. Som sagt:

Mobilen, utan dig vore jag intet.
Det här inlägget är tillägnat dig.

Med kärlek,

din ägare och vän