Torsdag är VAB-dag. Det är sen gammalt.
Igår fick vi vid förskolehämtning en hint om att storfjunet inte mått så himla bra under dagen som gått och kanske skulle behöva hållas hemma nästkommande dag, om ingen förbättring mirakulöst skett under natten. Eller... BRA hade hon mått, men hon hade hostat nått så in i norden, stackarn. Hon och ett rejält knippe kompisbarn där på föris hade typ lekt lekarna "Host Med Litet Barn", "Höjd-Host" ochh "Hundra Meter Host" hela dagen. Något även hennes lillbrolla i stigante intensitet pysslat med hemmavid. Att hosta alltså. Dessa vidriga förkylningstider en glömde att ta i beaktning när en sa nån gång i slutet av augusti att "Nu längtar en ju nästan till det blir höst och en kan ha mössa igen! *tindrar med ögonen*........ joråsatte.
Men tillbaka till förskolans kapprum.
"Jahamen ojojoj förlåt så heeeeeemskt mycket" sa jag skamset och kände mig genast som den mest usla föräldern i hela universum, som en så ofta gör när en blir omsprungen i omsorgsloppet, alltså inte ens en förälder på andra sidan Pluto var sämre än mig just då den stunden. Men det skakade jag snabbt av mig när Iris på hemvägen kramade mig och sa: "Du är min bästa kompis mamma" och då klev jag genast upp överst på föräldraprispallen för just mina ungar igen. Pjuh. Och don't you worry childs - givetvis höll vi hostarn hemma idag, en vet väl vad som är bäst för barnen liksom.
Men hon har varit kry och allt sånt därn't, och Jocke går på kvällspass och var hemma även han, så vi flydde utomhus rätt omgående efter uppstigning. Vi brukar jobba så att vi håller oss ute om båda barnen är hemma och feberfria. Det går liksom lite mer stötfritt att vistas utanför de 90 kvadratmeter vi fått på vår hyreslott här i livet.
Vi chillade järnet i en gunga, jag och Iris. Så länge att hon började slumra till och jag som den vekling jag ändå är började bli sjösjuk. Gulp. Balanssinnet är ej vad det en gång varit om en säger så.
Jag gillar hur du skriver. Du är bra!
Hej! Har nyligen hittat din blogg och jag tycker att du är grym! Håller med Lilly, gillar ditt sätt att skriva på!
Tänkte även tipsa om en dokumentärfilm om du inte redan sett den, Miss Representation. Bästa filmen jag sett på länge (någonsin?). Så hemskt och skrämmande men framförallt så otroligt viktigt. Jag önskar att alla såg denna, att den visades i skolan, på jobbet, överallt!
Får min sambo gå på kurs hos din man? Jag vill också få lagad mat innan han flyr hemmet för jobbet varje kväll! Här hemma är det jag som står för i princip all matlagning eftersom att laga någonting annat än typ varmkorv och makaroner tar citat: "För lång tid", slutcitat. Hmpf....
Jag älskar din blogg så himla mycket! När jag haft en jobbig dag i skolan eller bara är allmänt deppig älskar jag att se att ett nytt inlägg, eller ibland flera vilket ju såklart är ännu bättre, har dykt upp. Du är min terapeut OCH min polare på samma gång! Ta åt dig det för jag menar verkligen allvar! Du är grym! :-)
Kram på dej
