En dålig mor?

 

Säg mig käraste läsare,
är jag en ytterst olämplig moder då jag istället för att typ börja gråta av lycka och klappa händerna när Ian ropar "ma mam mam mmmmmmmma-ma" när han får syn på mig, upprört brölar:

"MEN VAD FAN ÄR DET HÄR?! SNART TAR HAN VÄL STUDENTEN OCKSÅ?!!"

Det är inte det att jag inte gläds åt hans framgångar. Nej nej. Det är bara det att jag undrar var min ytte-pytte-minibebis tog vägen?

 

 

Tjoff! så var han borta liksom.

 

Verkligen inte! Kämpar själv med småbarnslivet just nu (Visserligen bara en knodd på 2,5 månader..) och på nåt sätt önskar man bara att han kunde byta sin egen blöja ibland, när man är sådär pinketrött kl. 03:45.. Men samtidigt är jag livrädd för att tiden bara ska rusa iväg och det är dags för honom att ta körkort och låna bilen!! Man får försöka ta vara på varje dag och se att varje "åldersperiod" har sin tjusning. Så försöker jag tänka, annars blir man så tårögd av hela tanken på hur fort de växer ;)

Dessutom, tack för din blogg! Den ger mig styrka i. Att det finns fler där ute som kämpar med vardagsbestyren. Följer dig slaviskt kan man väl säga!

Kram Sofia

Jättegulliga bilder! :D

Men va göllit! Och tiden går fort har jag hört, så den där studentframtiden är faktiskt inte alltför långt borta.

Japp! Det är bara att sätta igång och börja gallra mellan bilder till hans studentskylt! ;)