Just nu är det förkylningsstela nackar och kraschade 3G-modem. Flingor över golven och glasskärvor i dammsugaren. Det är föräldratjat på klättrande ungar - upp på stolen och ner till näsblod. Det är slask, huvudvärk och tårar. Jobbiga tankar och rivande oro. Idag har jag hulkgråtit mot Jockes axel utan att riktigt kunna säga varför. Det är för tusen anledningar och en enda - äh jag vet inte riktigt.

Fast vem kan vara riktigt ledsen när allt blandas upp av tärnglitter som prövas, av mjölktandsleenden och tjutande barnskaratt? Av treåringsfingrar som bryter smygbitar av pepparkakshus och ettåringsmunnar som vill pussas. Av världens varmaste famn att vara i när allt känns skavig och mjukaste byxorna att kliva i när de andra klämmer om magen. Av plättar, godnattsagor och tipp-tapp-sång. Ja, tusen glädjeämnen och ett enda - precis som det brukar vara.