Gult, grönt, grått, brunt och beige.

Fördommen säger att man som genusförälder klär sina barn enligt denna "könsneutrala" färgskala. Fasen heller! Mina ungar sprakar av färg. Antagligen mer än de allra flesta barn vars föräldrar handlar på pojkavdelningen till sina pojkar och flickavdelningen till småtjejerna. Jag och mina barn har den förmånen att jag aldrig skulle låta mig begränsas av färger och skyltar. Nä, Ian har både tunikor i ljusaste rosa och strumpbyxor i rödorange och Iris superhjältetröjor och balla jeans köpta på "pojk".

Alla färger är tillgängliga för båda mina barn.

Det jag tänker främst på är funktionallitet - smala jeans och vida tyllkjolar är knappast lätta att leka obehindrat i, vare sig du är flicka eller pojke och djupt urringat, snävt om midjan, kortkort och annat sexualiserande går självklart fetbort!

Sen skulle jag ljuga om jag sa att jag ibland inte går extra länge på flickavdelningen när jag kikar kläder till Ian. Han passar nämligen ypperligt i mjuka färger och jag älskar att klä honom i vad folk skulle kalla flickigt. En del av mig vill liksom sticka nålar i ögonen på de i min omgivning som kanske skulle önska att han hade mer på sig som är blått och tufft. Samma med Iris. Jag klär henne ibland medvetet "tufft" för att få folk att tänka till lite, att han är urbäst och supersprallig och grym precis som hon är och visst inte behöver benämnas som "fiiiin och sööööt" vilket hon genast blir då man drar på ungen en kjol sorgligt nog. Suck. 

Lite kluvet blir det dock då jag är emot att "pracka på" barnen mina politiska värderingar. Så vill Ian senare som äldre, när han faktiskt kan bestämma själv, bara ha spindelmannentröjor på sig och se stereotypiskt pojkig ut så får han givetvis det. Det samma gäller Iris som närmar sig den åldern med stormsteg på. Dock kommer aldrig argumentet "att hon vill vara fiiiiin" klassas som särskillt skälit. Nä, för fin är hon oavsett vad hon har på sig, och hör sen!

Nu suckar väl någon och tänker: "Så banalt. Färger på kläder gääääsp... när det finns så mycket annat viktig att ta tag i" Och till dig vill jag säga, självklart är genus så mycket mer än bara färger på kläder, absolut. Genus är ett övergripande tankesätt att inte göra skillnad på kön, men eftersom vi gått så lång i vårt bemötande och vår syn på flickor och pojkar har kläderna vi klär våra barn i kommit att spela en stor roll. Här är det lätt att börja, för med små medel kan vi göra skillnad på hur våra barn blir vana att bemötas. Och det känns för mig som en  ytterst viktig byggsten.