Anja Persson fick i media stark kritik då hon kom ut i sitt Sommarprat i P1 och samtidigt "avsade sig att bli en gay-ikon".
Osolidariskt gnälde Ronnie Sandahl och historielöst menade Mian Lodalen, om Anjas vädjan att slippa förpliktelser och vara ett ansikte för HBTQ-kulturen i Sverige. Man talade om att vara feg och inte stå upp för andra homosexuella och man talade om skyldigheter och moral.

Och jag blir jävla så förbannad. Visst, det hade varit bra om Anja slutit upp och gått längst fram i pridetåget. Men vem säger att det är ett tvång? Vem säger att man inte får vara flata eller bög utan att förväntas tänka i politik och "vad som är bäst" för alla andra hela tiden.
Vem säger att Anja måste redovisa vem hon lever med, tänder på, älskar och ska ha barn tillsammans med alls?
Det är inget av vad som förväntas av en heteroperson, så varför ska det vara annorlunda med homo- bi- trans- queer-personer?

Frågan vi bör ställa oss är väl egentligen, varför i helvete vi inte alla jobbar mot bättre villkor och högre acceptans för HBTQ-kulturen, istället för att skyffla över det ansvaret på den redan hårt utsatta gruppen?

Så fråga fan inte vad Anja Persson kan göra, fråga istället vad du själv kan göra.

Är det inte viktigare att hjälp dig själv att bli en bättre medmännsiska, istället för fumligt försöka hjälpa Anja Person att bli "en bättre homosexuell"?