Jenny: 13 augusti, 3800 g, 49 cm, pojke

J: 13 augusti, 3125g, flicka.

Clara: 14 augusti, 3400g, 49 cm, flicka.

Mikaela: 14 augusti, 3610g, 50 cm, pojke.

Alabama: 16 augusti, 3750 g, 51 cm, pojke

Johanna: 16 augusti, 3350 g  49 cm, flicka.

Mari: 17 augusti, 3740g, 53 cm, pojke

BF, senaste mens: 18 augusti

Jocke aka Pappa till ongen: 18 augusti, "typ som Iris i vikt och längd", flicka.

Fina: 17 augusti, 3400g, 50 cm, flicka

JAG: 19 augusti, 3650g, 51 cm, pojke

Anna: 19 augusti, 3790g, 52 cm, pojke

Emilia: 20 augusti, 3248 g, 49 cm, flicka

Johanna: 20 augusti, 3450 g, 50 cm, pojke

Zandra: 20 augusti, 3320g, 50 cm

BF, ultraljud: 21 augusti

Mari: 21 augusti, 3700 g, 52 cm, pojke

S: 21 augusti, 3291 g, 50cm, flicka

A: 22 augusti, 3950 g, 51 cm, pojke

Ebba: 22 augusti, 3450 g, 51 cm, pojke

Malin: 23 augusti, 3450g, 51 cm, flicka

Jo: 25 augusti, 3987 g, 51 cm, pojke

Madde: 26 aug (sorry), 51 cm. 3450 g, flicka


Som ni ser har fler gissningar fått strykas med ett bestämt sträck. Även bästa Alabama och finaste Johanna ligger också i riskzonen för idag känner jag inget. Näpp. Inte ett skvatt av barnafödarkänslor har jag välsignats med denna dag. Vilket kanske är bra? Kanske dåligt?
Aah! Jag blir galen av att ständigt analysera varenda liten känning i kroppen.

- FREEZE! Vad det där en början till värkarbete?

var lite för sen till toaletten. Inte all nått jävla vatten som gick.


Folk säger att man lär känna sin kropp så bra under en graviditet.

HA! Jag känner ju inte ens skillnad på värkar och gaser. Jag är den felande preggolänken.