I helgen kom våren. Det var fan på tiden!

Förmiddagen ägnades åt att omfamna den där årstiden man som svensk går och morrar efter höst, vinter och, vad man tror bör vara, just vår. 

Eftermiddagen vigdes åt fotbollssupportande av pappa/livskamrat.
Då var det kallt och blåsigt, och ordningen återställd.
- Några timmar räcker nog, resonerade antagligen Moder Jord.
- Annars börjar väl folk dra på sig foppatofflor hit och dit, besöka affärer utan tröja i jakt på senig flintastek att grilla och köpa hem fem flaskor var av nått blaskigt rosé de ändå inte gillar.
Det ska jag bespara dem någon månad till.
Hon är god, Moder Jord.



Och så!
Bild på sport:




Någons Zlatan är du alltid.