Kamrater.

Idag är, och var så även igår, jag facebook-handikapad. Alltså, news och profiler loggas inte, utan jag sitter och stirrar dumt på en blank sida med facebookloggan retfullt högst upp i hörnet. Inget händer. Inget hjälper.
Hur jag än tryckertryckertryckertrycker och kollar inställningar. 

Det känns både lite jobbigt och lite skönt på samma gång.
Ännu en dag utan facebook. Ännu en dag utan att få läsa om att grannens megasöta-och-oooh-så-underbara bebis just ätit sin första banan eller gamla klasskompisens tråkiga jobb men underbara kollegor. Någons tenta. Någon annans hjärtesorg.
Ännu en dag i total ovisshet och... frihet?

Gillar tanken.

Nu ska jag stressa i mig lite kaffe och försöka hitta något snyggt lagom snyggt lite snyggt bekvämt att dra på min gravida överdel.
Mission: Impossible.