The longer the waiting, the sweeter the kiss.
En fin liten unge som närmar sig 16 månaders ålder, som kan en hel massa och som håller både mitt hjärta och sin pappas i sin knubbiga lilla hand.
I takt med att Iris växer och går från bebis till barn förundras man som förälder över livet man tillsammans har ansvar över. Med alla framsteg glöder stoltheten över barnet starkare och starkare.
Men med månaderna man kan lägga till Iris ålder och med det faktum att mammor med lika gamla barn går med ny gravidmage och nya drömmar om ännu ett barn känns frågan "När kommer barn Magnisson no.2"? allt mer aktuell.
Och svaret på den frågan är:
Inte än.
Jag har egentligen ingen längtan efter ännu ett barn just nu.
Förstå mig rätt, jag har drömmen om en handfull lockiga och vilda barn.
Minst tre till tror jag det är om jag blundar och tänker. Men just nu mår jag så bra i att vara mamma åt bara Iris.
Ett litet barn räcker så bra för stunden.
Visst kniper det till i livmoderstrakten när någon anonserar ut en graviditet, en svartvit ultraljudsbild eller en fjunig nyföding på mjuk filt. Men jag vet att det bara är biologin som talar. Den uråldriga instinkten som får en mamma att glömma det ständiga morgonillamåendet, vansinnigt smärtsamma förlossningar, otaliga vaknätter med en gapskrikande bebis, smärtan i höfterna i graviditetsvecka 39, de ömma spännda jättebrösten när mjölken rinner till och känslourladdningen när inget blir som man trodde med bebislyckan.
Och efter några minuter tar förnuftet mig i nacken och säger: självklart ska du vänta ett tag. Självklart vill du, men just nu vill du bara vara Iris mamma. Mamman som har tid att vara självisk. Mamman som har tid att älska bara ett barn. Mamman som vågar erkänna att hon hatade att vara gravid i långa perioder.
Vänta tills du är mamman som ser fram emot att dela på kärleken till sig själv återigen.
Men orsaken som väger tyngst är att Jag är övertygad om att jag blir en bättre tvåbarnsmamma sen istället för snart. Och att vara sitt barns bästa mamma är det viktigaste för mig.
(Ovan var jag gravid i vecka 18 med Iris och har alltså inte publicerat en random lättklädd bild på en förstoppad mage. För er som undrar.)
Skönt att höra att det är flera som väntar lite! Varför stressa så???
vadå stressa? det är väl bra med tätt mellan barna? Man får bra samahållning i syskongruppen om de inte är för långt emellan? Nått du tänkt på?
vi har också valt att vänta, min son är snart 5 och ingen på väg.. än...
och att de håller bättre ihop tror jag inte alls på, det kan vara både på gott och på ont i båda fallen. Jag och min syster är jättetajta och har alltid vart det och mellan oss skiljer det 14 år!
jag personligen ska inte skaffa några barn innan jag har tid för minst tre täta. känns som om det både är ologiskt och oigenomtänkt att skaffa barn lite när andan faller på. det är vad jag tycker.
Oprofessionell svarar Anonym.
Att det är ologiskt och oigenomtänkt att skaffa barn? Ja. det har du säkert rätt i. Jag är av den meningen att jag aldrig tror att det finns "rätt" tillfälle att skaffa barn, men att det finns bättre och sämre. Bara för att jag har ett barn har jag automatiskt inte skaffat tre till.
Jag vill liksom leva i mina beslut istället för att på förhand bestämma hur livet ska bli.
Oprofessionell svavar Hoppan.
Svårt att tro att samanhållningen i en syskongrupp grundas på åldern. Det vore ju för jävla trist :)
Hej Oprofessionell!
Såg att du hade varit inne på min inredningsblogg och lämnat en väldigt trevlig kommentar som gjorde mig mycket glad! Jag brukar alltid kika in på de bloggar som kommenterat och hamnade alltså här hos dig- din blogg är verkligen superhärlig!
MVH
Sofia/ kreativ inreding
