Bästa påsken

Men alltså! Vilken vecka vi haft. Så jädrans fantastisk. Det har varit sol, snö och 4 plusgrader hela veckan, dvs opimalt skidväder för en som helst åker långsamt med blekfejset mot solen. Alltså mig.

 
Och nu - pass upp på moderligt skryt:
Iris, världens coolaste kid, som aldrig i hela sitt liv stått på ett par skidor visade sig dessutom vara en ny Anja Persson. Kom ihåg vart ni läse det först. Ni kan skicka blommor efter Vinter-OS 2026 då hon som 16-åring antagligen står högst upp på störtloppspallen. På måndagen stegade hon morskt iväg till skidskolan och lärde sig ploga och åka knapplift. I slutet av veckan skrattade hon faran rakt i ansiktet och skrek: GE MIG FLER SVARTA BACKAR!
 

 
Ian beslöts redan innan vi åkte upp inte riktigt ha åldern inne för alpinskidåkning så fantastiska farfar och farmor styrde genast upp "Ians bob-skola" som skidskolesubstitut. Inte Ian emot. Det ingick även snögubbebygg offpist och rullbandsrace.

 
Så. För att wrap it up: Vi hade inte kunnat be om ett bättre påsklov någon av oss. Hurra!

 





 
 

Mooooot Sälen

Yo kömpisar! Nu är den här familjen på väg till Sälen. Jag bävade lite i förväg över uppgiften att frakta två barn i bil sträckan Skövde - Sälen mitt under brinnande trotsålder. Men det har gått... Jättebra! Med 30 minuter kvar är det faktiskt undertecknad som ställt till flest problem. Som att bli monsterkissnödig 1-2-3 gånger, spilla ut en Festis i mitt eget knä och tappa Iris pommes i snön. 

Ingen skugga ska alltså falla över barnen. De har sovit, spelat iPad under total tystnad och lekt (?) och skrattat (?) med varandra (?!). Ok. Det är så vi rullar. 

Nu: Understället på och i backen ut. Vi hörs!



Pödden kömmer!

 
Ehum. Ja. Jo. Vi har ju svikit er ett bra tag nu, älskade finaste bästa podlyssnare.

Men som jag nämnde tidigare har min och Moas arbetsbörda gått från ca 75% till... 300%? *emojis med ömsom hjärtögon ömsom skräckskrik*

DÄRFÖR har podden blivit lidade. Alldeles otroligt lidande. Men vi har inga planer på att lägga ner. VI har bara inte riktigt kommit underfund med när den passar att lägga in i schemat. Men jag har jättemycket jag vill dela med mig av till er via mikorofon. Som till exempel:
 
1. Hur rädd jag är när jag tittar på en tv-serie.
2. Vad vi tyckte om 50 shades of Gray (OBS! har ännu inte sett. Refererar till schema)
3. Min frustration jämteomot en himla massa grejer. Senast igår SKREK jag rätt ut. Bland folk! Hum. Vi måste prata mer om det.
4. Att känna sig känslomäsigt instabil
5. Att jobba/vabba/vobba
6. Barnprogrammet Bacillakuten

Nu förstår jag att ni knapt kan bärga er ute i stugorna. Det är väl ett under att ni inte redan rest er till en enda stor poddtörstande skara människor som löper amok på gatorna. Visst?

Ja, jag tänkte väl det.

Nä, men skämt å sido. Håll ut, podvänner, I sinom tid kommer podden. Vi är så glada för att ni saknar oss. Ni är bäst ingen protest! <3

 




Struktur och annat viktigt

 
Hej vänner!
Hur är det med er? Bra hoppas jag <3 Sedan sist har följande hänt:

1. Det har blivit vår. NAJS!
2. Det har blivit vinter igen. BAJS!
3. Det har blivit... (och nu jinxar jag kanske)... vår.... igen? HOPPAS!

Varsågoda för den lilla väderleksrapporten. Utöver klimatförändringar har mycket annat hänt också.

Till exempel har mitt och Moas företag gått in i en slags superjobbfas. Jisses vad vi jobbar. Och jag förstår om det är tråkigt att 1. läsa om någons jobb (om en inte typ är Kenza) och 2. ännu tråkigare att läsa lösryckta meningar från någon som egentligen inte bloggar om sitt jobb, men ändå känner sig obligerad att ha någon slags förklaring till varför den här bloggens uppdateringar är lika sällsynta som leende snubbar på tidningsomslag och bra program på tv6.

Utöver jobbet försöker vi strukturera upp vår flytt. Alltså, jag var uppe på vinden en dag för att se över ägorna. Det jag frågade mig själv när jag blickade in genom nätdörren (har slarvat bort nyckeln) var om det ens är laglig att äga så mycket prylar som vi gör? Varför har inte skräpkonstapeln arresterat mig för typ tre år sedan för allmänt nedskräpande av vinsdföråd? Det kan en verkigen fråga sig. 

Så i flyttrensningafrågan är vi inte riktigt i fas. Alls. 

Men på latsidan har jag ändå inte legat. Jag har ägnat mig åt betydligt viktigare (eller ja, roligare iallafall) grejer. Som att pinteresta meningar som "home interior" och hänga olovligt mycket på ikea.se. Städa och rensa kan Jocke göra.
 
Tycker jag.


Två trötta små i ett vardagsrum vi snart flyttar ifrån. 
 




En galet rolig helg!

Hej vänner! I helgen var jag i Göteborg. På schemat stod följande:
1. Chill
2. Fest
3. 8:e mars-demo

Allt var himla trevligt. Om vi börjar med chillet så bestod det av lunch på stan, second hand-shopping och hundpromenad.

 
Går vi vidare till festandet var även det kalas. Det var liksom längesedan jag dansade till klockan sex (6:00) SEX! på morgonen. Hujedamig, fick nästan en mindre livskris när vi släntrade hem i gryningen. Vem är jag? Har är det 2009 igen? Varför sover jag inte? Men sen redde jag ut det hela och kom fram till att jag är jag, året är 2015 och vår kväll hade varit så jädra najs att det bara inte hade gått att gå och lägga sig tidigare. Så det så.

 
Dagen efter (eller ja, samma dag) var det dags att höja sina röster för att höras. Vi samlade ihop ett litet gäng och anslöt oss till det betydligt större 4000-personersgänget på Götaplatsen. Åh, vad ja älskar att vara en del av något stort och mäktigt och underbart.
 
Upp till kamp liksom. Inga sexister på våra jädra gator för i helvete! Ge oss säker förossningsvård. Och lön hela dagen ska vi självklart också ha. Vad fan är det här? 2015, leverera mera.
 

Sen spurtade vi till stationen med andran i halsen och slängde oss på tåget. Väl hemma somnade jag klockan 20.15 på soffan. Och det var det hela.

PS! Till dig fantastiska bloggläsare och podlyssnare som kom fram för att hälsa och peppa. Vad glad du gjorde mig! Tack igen :)
 



 
 
 
 
 
 

Accessoarer jag vill äga

 
Hej vänner! Det är Mars! Hurra.
 
Mars = vår.
Vår = sug efter en ny vårgarderob.
Sug efter en ny vårgarderob = dyrt.
Dyrt = ej inom min budget.
Suck.

Men att titta är som bekant gratis, så jädrar vad jag tittar på accessoarer just nu. Här är fem grejer jag skulle vilja titta lite närmare på. Alltså "närmare" som i på-min-kropp-närmare.



// Sjal, H&M // Klocka, Asos // Solglasögon, Gina Tricot // Pumps, H&M // Sneakers, H&M //


Fatta så snyggt det här skulle vara tillsammans med den där vårgarderoben jag i mitt huvud redan äger. Eller ja, det kanske är svårt att fatta, efter som den bara existerar i mitt huvud. Men ändå. Tänk allt på bilden tillsammans med enfärgade bomullsskjortor, balla sweatshirts, bekväma och snygga kostymbyxor, en svart hatt och en skinnjacka. MAJ GADD så tjusigt. Jag bara säger.

Pst! Det kan vara så att jag redan äger brillorna. För det KAN vara så att jag tittade såpass nära på dem i butik häromdagen att jag såg att de endast kostade 79 kr (!)





Vi ska flytta!



Yesbox. Nu är det bestämt. Den här lilla kvartett-familjen ska flytta till hus! Ett hus med trägård mot naturen, med grannbarn, lekplatser, fotbollsplaner, tvättmaskin och badkar. Ni hör ju, det är paradiset vi pratar om här. Tvättmaskin! *hela den vuxna delen av vår familj spontangör vågen*

Det hela kom sig av att mina svärisar en dag sa:
Hörenini, vi ska flytta till stan. Vill ni ta över vårt hus?
 
Och vi ba:
Ja det vill vi. Jättegärna vill vi det!

Och så har saker styrts upp och grejats med och i veckan blev det klart! I juni lämnar vi stan och flyttar ut på... eh ja, landet är det väl inte... Men nästan. Stöpen heter stället och det är en liten ort ca en mil utanför Skövde (Hoj hoj Stockholmsläsare, ni måste ju typ tänka "finns det ens liv så långt ute på landet...?" obs. ironi.)

Men alltså, det känns så himla rätt!

Först skavde det lite i mitt hjärta. Dels att lämna stan (born and raised ya' know).
Dels såg all svensk films sorgliga uppväxtskildringar av att växa upp i landsbygdsort och ba: GAAH TÄNK OM BARNEN KOMMER MÅ PISS HELA LIVET? BRÖÖÖÖL!" Sen sansade jag mig och tänkte att den eventuella sorgen behöver vi inte ta ut i förskott. Förhoppningsvis kommer vi alla stortrivas. Och VET ju att barnen gör det redan. Vi lånade huset hela förra sommaren och det var hur lajban och härligt som helst. Och då lär den här sommarn bli ännu bättre, när det faktiskt är vårat.

Nu vet vi.
Nu vet ni.
Det ska bli skoj det här!

 
Trädgård, åkrar och bäckar - precis utanför dörren.






 

Älskade fyraåring


Iris är fyra år.
Fyra år och klokast i världen.
Fyra år och roligast i världen.
Fyra år och snällast i i världen.

(Obs! Skulle vi fråga henne själv är hon inte fyra år. Hon är fyra och ett halv. Faktiskt och så det så. Men ändå).

Alltså, jag skulle kunna skriva ett fyrtio meter lågt blogginlägg, en hel trilogi och ett komplett uppslagsverk över hennes totala awesomeness. Men jag tänker att det kanske kan räcka med några ord, för stunden. Jag vill egentligen bara säga nått om att vi i det här hushållet har det så lyxigt när vi dela våra liv med en liten person som är så fin som Iris. Iris som med en fyraårings vokabulär och ordföråd, förklarar hur hemsk och fel det är att Elsa i Frozen är ledsen för att hon är annorlunda och att det "faktiskt är BÄST att vara annorlunda!" 
Eller när hon försiktigt lägger sin arm om Ians axlar i soffan och berättar att han kan få lägga huvudet på hennes axel, om han vill. Det skänker mig sån jävla lycka.

Eller som idag, när det "avslöjas" av en förskolekompis att Iris ofta berättar om att hon har en hund och en katt hemma (som tydligen heter Kattis och Per <3). Och att hon då bara skrattar och säger:

"Amen! Jag vill så gärna ha en hund och en katt att jag glömer bort att jag inte har det"

Det är då jag förstår vilken supermänniska vi har att göra med här.

 




Sextörstande kvinnor och hetsiga budgivare

 
Hoj hoj! Igår var jag och Moa helt anarkistiska och släppte ett nytt avsnitt av podden. PÅ EN TORSDAG! Sånna är vi, helt crazy. Eller ja, vi överväger nämligen att byta poddag från söndag till torsdag. För att det passar oss bättre helt enkelt :)

Nog babblat om det. I det här avsnittet pratar vi om allt från sextörstande kvinnor till hetsiga budgivare. Vi diskuterar flitigt något vi egentligen inte tagit de av överhuvudtaget men ändå är ooooerhört intresserade av och jag berättar om att min hjärna lagt av. 
 
Vi finns på iTunes samt på diverse podappar. Eller direkt i spelaren här under.
Oavsett vart ni lyssnar så hoppas vi att ni gillar avsnittet! 

 

Vi pysslar

 
Hej! Här om veckan trillade jag över ett barnpyssel på Pinterest. Grundidén med pysslet var en toarulle vikt som ett hjärta doppad i färg, med mening att använda som en gullig stämpel för barn. Kul, tänkte jag som när en dröm om att leva ett mer DIY-influerat liv, det här kan jag göra med kidsen till alla hjärtans dag.

Sagt och gjort. Jag vek till rullen (obs  jag fick givetvis rulla av ca 10-15 meter toapapper /ej förbered), ropade till mig barnen, hällde upp färg, tog fram papper och berättade hur de skulle göra. Barnen jublade! Inombords jublade jag också. Vilken genialisk idé. Heja Pinterest! Heja mig! 

Inombordsjublet höll dock bara i sig några minuter. Det blev först lite naggad i kanten när Iris blandade ihop alla färger till en enda gråbrun sörja, och tystnade helt i samma stund som Ian fick tag i en flaska färg och spruttade den över golv, tak och möbler. Överraskande nog framgick det scenariot inte av den mjukt ljussatta Pinterestbilden av en glad, kladdfri ettåring med perfekt stämplade hjärtan på sitt i övrigt rena papper. Mina ungar såg ut som de gått en match i lerbrottning. Typ.

Efter 10 minuter var jag och barnen helt slut och satt flämtande på var sin stol och stirrade på röran vi åstadkommit.

En. (1) EN! Teckning med urskiljbara stämpelhjärtan blev det. Möjligtvis var det inte helt värt mödan. Men Iris var nöjd och då kändes iallfall lite lättare att ligga på knä och skrubba färg från nederdelen av köksskåpen. 












Flytta in hos mig tack

 
Hej inredningskompisar! Inför var vår känner jag inredninslusten spritta helt okontrolterat i mig. Som om jag vore Ronja Rövardotter, webbaserade inredingsshoppar var min Mattisskog och inredningslusten mitt vårskrik, typ. Synd bara att det enda som inte hakat på lusten är min plånbok. Den samarbetar inte alls faktiskt. Den kan få vara Borka.
 
Men ändå. Det är gratis att fantisera, så i mitt huvud har allt det här redan flyttat in innför våran dörr. FATTA att mitt fantasihem är läckert! 

/bygger luftslott + inreder dem
// Ljuslyktor, HM Home // Påslakan, Ellos // Kruka, Lagerhaus // Lampa, Ellos //
// Skärbräda, Lagerhaus // Ljusstake, Hemtex // Byrå, Ikea //
 
 

Hallå! Jag har glömt!


Ja. Min hjärna = såll.
Sedan i söndags ligger ett nytt podavsnitt med mig och Moa uppe på iTunes och i alla möjliga podappar. Ett avsnitt där vi snackar om att syna bluffen. Alltså bluffen som i att alla är så himla profsiga. Har levt ett liv i tron om att alla andra människor är typ profsigast i världen och jag själv en oerfaren barnrumpa. Men icke! Alla är vi människor och allt oftare får jag känslan av att vara värsta proffset. Skön känsla.

Sen pratar vi om saker en aldrig trodde skulle hända och saker och personer (och saker) som vi tillskriver för stort värde. Det och en massa skratt. Kissade typ på mig under inspelningen.
Hoppas ni får en trevlig lyssning!

By the way! Ni är några som frågat om hur det ligger till med podden nuförtiden. När den kommer släppas osv.
Som det ser ut nu släpper vi ett nytt avsnitt varannan vecka. Så håll koll då :)

Kram!


Torsdagsträning

 
Kamrater! Imorse fick jag ett sms från Moa. Eftersom klockan var lite innan sju kom det sig så att jag fick gnugga ögonen innan jag läste det pga mycket trött. Det stod "Hann med bodypump idag!" Jag blev chockad. Hade människan gått upp typ 04.12 för att rusa iväg på ett bodypumppass innan vanligt fölk kliver ur sängen? Jag gnuggade mig i ögonen igen, och så såg jag att det stod "häng" istället för "hann" och att min kollega inte blivit komplett galen utan bara ville få med mig till gymmet på lunchen. Jag svarade ja, i ren lättnad över att min kollega ej förlorat all vett och sans.

Har sälv inte satt lillfoten på gymmet under ca två månaders tid. Det kom liksom ett väldigt långt juluppehåll mellan mig och mitt gymkort. Det märktes mycket väl kan vi konstatera. Jag fick svimningskänslor redan efter 10 minuter. Men väl på andra sidan passet känndes det bra. Om än något darrigt på hemvägen.


Efteråt rullade det stora godissuget in och jag TRÖCKTE raskt in några nävar i munnen och tuggade vildsint på det som en utsvulten viking.

Kalorier ut kalorier in, det är så jag jobbar. 
 

Saker jag aldrig trodde skulle hända mig

 
Det finns ju ett gäng saker är i livet som en inte kan föreställa sig ska hända innan... ja, innan de händer helt enkelt. Det är så lätt att tidigt i livet tro sig veta exakt allt om hur en är som person och att den unga verionen av dig är den enda sanna. Utveckling av min person? Haha skulle inte tro det va? Men det stämmer sällan, de där tankarna om att presonlig utveckling aldrig kommer att ske. Nä. Utveckling sker ju alla, hela tiden. Jag skulle till antagligen kunna ränka upp en himla massa saker som jag för några år sedan aldrig i livet never ever ain't gona' happen nix pix skulle hända mig, som nu har hänt. Men då blir vi väl sittade här tills imorgon. Men någa stycken kan jag ändå bjussa på.

Så: Mitt liv i händelser som jag inte trodde skulle hända, men som gjore det ändå.

1. Jag skulle aldrig dumpa min ungdomskärlek
Åh, finns det något mer missvisande än ungdomskärlek? Jag tänkte att det var ju himla behändigt att ha träffat den rätta när en var 14 år. Att vi skulle leva våra liv tillsammans tills vi blev två små vårdpaket med fjuniga hjässor och russinfejs. Oj så romantiskt. Aldrig skulle min kärlek till denna fantastiska person sina. AAAAAALDRIG! Sen gick jag och blev kär i dennes kompis. Ops. Och vi blev ihop istället. Ops igen.
/heartbreak_girl_88

2. Jag skulle aldrig skaffa barn innan 30
Nä. För den här personen skulle kasta sig ut på långa resor. Uppleva varenda kvadratcentimeter av jordklotet. Festa fesa festa som om det inte fanns någon morgondag. Möta spännande människor till höger och vänster och sen, kanske, när jag var gammal som gatan (typ ca 30 år i en 19-årings mått mätt) möjligtvis avla ett barn eller två. Det var planen. Tills jag faktiskt mötte en spännande människa. Och blev jättemegakär i honom? Och fick ett barn? När jag var 22. Ops. Och ett till när jag var 24. Ops igen.
/ännu ej 30 år
 
 


3. Att jag aldrig skulle bli en sån där cool och självsäker mamma
Det är så lätt att sitta där men en liten yttepyttig bebis på sin arm och tänka: Nä, jag kommer aldrig bli som de coola föräldrarna. Jag kommer aldrig våga ge min bebis mat kryddat med ett endaste saltkort innan hen är typ 28 (och godis ska vi inte tala om?!) Skaffa barnvakt och tycka att det är skönt? Skola in min minililla skrutt på förskolan bland de andra bestarna till barn (obs! åsikt färgad av att aldrig ha träffat fsk-barn innan)? Gå på föräldramöten och ta plats med mina åsikter. Låt låta min unge lära sig cykla utan 20 kuddar bundna runt kroppen. Släppa iväg min lilla guldklimp på livsfarliga simskolor och nerför halsbrytande slalombackar osv osv i all evinerlighet. Men nu är jag ju morsan som skrattar när mina barn snubblar, ger dem socker innan maten, längtar ihjäl mig efter barnvakt. Ops. Vad jag gjorde igår? Jag anmälde Iris till skidskola i Sälen under påsk (inga föräldrar tillåtna). Ops igen.
/cool(are)

4. Jag kommer aldrig ha ett resande jobb
Mest för att det verkade så oerhört omständigt och bökigt. Men har hela hösten farit runt som ett skott mellan städer i Sverige och bara de senaste tre veckorna har jag varit åtskilliga dagar i Stockholm och Kalmar med jobbet. OPs. Vad jag gör just nu? Sitter på tåget till Göteborg. Ops igen.
/SJ Guldkund
 





Andra sidan är ni klara?!

Nu skanderar ni (iallafall för mitt inre öga): JAJAMENSAN FATTAS BARA!
*vågen*

Hej finaste ni!

Vad säger ni? Ska vi ignorera det faktum att jag låtit bli att skriva ett endaste ord till er här de senaste 23 dagarna och istället klubba igenom att vi kör på som vanligt igen från och med imorgon? Jag har iallafall ägnat den senaste tiden åt att bryta mig ur min skrivkramp och samla på mig en massa blogginspiration. Yes. 

Och: Jag har saknat er! 
Massa massa <3








En megaskön helg


Kompisar! Jag har försummat er. Förlåt. Kram! <3

Jag tänkte att vi skulle ignorera det faktum att jag låtit bloggen stå tom sedan nyårsafton och istället gå rakt på roligare saker. Typ helgen. Haft en så himla fin helg. Ni vet när en inte har planerat någonting, och ändå fyller den med en massa härliga grejer helt spontant. En sån har det varit. Helgen började liksom med att Jocke yttrade meningen "Jag kollade lite i Lotta Lundgrens kokbok och gjorde sånna där couscousfyllda paprikor i ugn. Och så koade jag ihop en tomatsås till det. Varsågod"

Och ja ba: *emoji med hjärtögon*
 
Med en sån start kan det inte gå dåligt tänker jag.


Jag åt två och somnade sedan i sedan i soffan vid 21.05 dvs innan barnen. Ops.

 
"Vi vill bara göra kul grejer idag" sa Iris på lördagsmorgonen och Ian fyllde i: "Kul gjejer vi vill baja". Utanför fönstret stormade Egon på som bäst, så alla utomhusaktiviteter ströks snabbt från listan. Så efter att ha dividerat fram och tillbaka om vad som faktiskt var kul inomhus, bestämde sig barnen för att de ville åka till sitt citat: "bästa ställe" (bästa stället = Stellas Lekland = dit ALLA barnfamiljer i Skövde går när det är slaskstorm och ingen vill vara ute. Vi var ej själva där om jag säger så) Men barnen hade kul, och vi också, eftersom vi var briljanta nog att gå tillsamammans med kompisar. 

Sen tog vi med de där kompisarna hem, nattade lördagsgodismätta och trötta barn och ställde till kalas med supermycket lasagne, vin och spel in på natten. Slutet gott.


Söndagen blev en dag i hemmets lugna vrå. Och Egon hade hyfs nog att lugna ner sig. Jag måste säga att dagar som startat i pyjamas och liksom fortlöper så ända fram till läggning är de absolut bästa. Att dra ut täckena till soffan, kika på Frost tre gånger på raken (även om jag skulle uppskattat nån typ av filmbyte i halvtid) och äta sig mätt på popcorn och kylskåpsrester är de absolut bästa. Mer sånna dagar åt folket!

 



Starten på slutet

Gott nytt år vänner! Nyårsafton hade kunnat starta betydligt mer fröjdsamt än den faktiskt gjorde. Klockan halv sex imorse hostade nämligen lillbrosan till och sen var det full gång med kräkfyverkerier i hink fram till 10. Stackars hjärtat.

Vi fick sådeles avstyra den nyårsmiddag vi planerat att hålla tillsammans med vänner. och på köpet, grusa deras nyårsplaner. Jaha... mvh partykiller_gang. Men nu verkar lillbäret repat på sig något och hoppet lever fortfarande om en kräkfri nyårskväll, om än på hemmaplan.

Mitt i den här intensiva starten på morgonen ringde Radio Skaraborg upp för en årssumering och för att höra om mina och Moas planer inför 2015. Kul! Det piggar likosm alltid upp att hamna mitt i direktsänd radio under en nyvaken kräksejour. Absolut. Men det gick bra och jag hoppas att jag sa nått som lät smart och intressant.

Idag tänkte jag ta mig friheten att summera mitt 2014 även här på bloggen. Det har varit ett himla härligt år det här. Ett av det bästa någonsin faktiskt. Så håll utkik - årssumering comin' right up!

 




Klapparna, en inventering

Och julklappar fick vi också, hela familjen.
Så pass många att det var lite svårt att hålla koll på dem under helgen. Det har varit väldigt mycket:
Är det här våran? Fick vi den? Iris, är det här hennes grej? Ian då? Den här va? när det ska packas in i bilar och påsar.
Men eftersom mellandagarna är till för att inventera gåvorna (visst är det så?) kommer nu här en liten sammanställning.

Jag & Jocke:
1 st marmorbricka som jag (eh jag menar VI) önskat oss
1 st väska att bära i som jag (eh jag menar VI) behöver
1 st vattenkokare som jag (eh... VI såklart, VI) kan ha till tekokning osv
1 st juicepress som jag (...VI menar jag) tycker verkar skitnajs
1 st presentkort på Lagerhause som jag (jaja VI...) längrar efter att sätta sprätt på
1 st resturangmiddag som ja-a.. VI (haha!) ska avnjuta helt barnfria
1 st relax&spa-kväll tillsammans med Jockes syskon+respektive som ska bli störtskön för OSS ALLA!



Iris & Ian:
1 st våningssäng med en 120 säng i botten = underlättade sovsituationer för hela familjen = BÄSTA KLAPPEN!
2 st megasnygga påslakan till nya sängen
1 st snowracer som de ska samsas syskonligt om
3 st filmer om coola brudar (Frost, Modig och Trassel) att ha som Disney-föråd istället för det gamla tramset
2 st prinsesskronor
1 st verktygslåda innehållande ALLT
1 st städkit även det innehållande ALLT
1 st discolampa
1 miljon legogrejer som jag redan trampat på varje dag



+ det Iris mest av allt ville ha - snö!

 
Tack för allt!

Julen 2014, en resumé


Hej vänner! Här kommer en liten samanfattning av min jul för den som ivrigt sitter och väntar på en ;)
Det jag vill börja med att säga är att jag verkligen har insett hur rik jag är. Rik på kärlek och familj. Tänk att vi har öppnat minst fyra sånna här kransprydda dörrar och innaför mötts av "GOD JUL", buller, skratt, mat och kärlek. Vad urbota fint det är! Hela helgen har det pirrat i mig av "tänk-vad-fint-vi-har-det-känslor".
 
Vår jul är lång. Det blir lätt det med många familjer på olika håll. Vi börja med att åka till svärisarna den 23:e och fira där under kvällen med Jockes syskon och respektive. Sen sover vi alla över inklämda i små rum huller om buller för att på julaftons morgon vakna till värsta brakfrullen. Därefter åker några iväg på julfiranden med sina familjer och några stannar kvar några timmar till. Vi det sistnämnda. Vi ägnar sedan dagen åt julmat, tomtar (och Ians tomteskräck), Kalle Anka och hela den härliga grejen.

 
På kvällen åker vi hem till oss i stan. Det är vår nya grej som vi började med förra året och som är så himla mysig. Då kommer min mamma, mina systrar och min mormor & morfar på skinkmacka, julgröt och paketutdelning. barnen får vara uppe tills de självdäckar vid 23 mitt i ett språng med nya klappar. Det är tradition.
 
 
På juldagen åker vi vidare till firande nummer tre hos min pappa. Behöver jag nämna att vi även där äter massa mat och öppnar klappar? Nä, det säger kanske sig självt. Efter det ligger vi i deras megasköna soffor med var sin chokladask på magen och ser på julfimler till supersent. Mys!
 
 
Dagen efter det är en annandag. Eller en annan dag. Det är lite hur man väljer att se på det. Vi valde illafall att var ute i finvädret och sen packa in hela familjen i bilen och styra den mot Jockes farmor som gjort lutfisk till hela släkten. Och (eftersom ingen människa vid sina sinnens fulla bruk äter lutfisk) även annan mat. Jag kan tycka att den där lutfisken kanske skulle kunna kvitta. Men den är visst tradition, lelle lutfesken'.

Och det var ungefär det vi hann med, julen 2014.
Men för att sammanfatta den ytterligare: För jäkla fin alltså.

 






Busy busy busy doin' nothing at all

 
 
Ja, på bloggen alltså.

Fast det är inte faktamässigt korrekt för det är full rulle här borta hos mig.
Julstök och frammanad julstämning av diveres juliga projekt. Som att pressa sig runt i ett människohav på Jul på Liseberg, stå med kölapp 106 i affärens delikatessdisk när mummer 48 betjänas och svettandes mota bort barn från granen 25 gånger om dagen som "baja ska öppna lite på katen däj jö mamma" på klapparna.
 
 
 
Så det går ingen nöd på mig. Och eftersom jag drabbats av monstruös bloggtorka så ska jag slå ett slag för min instagram ---> @oprofessionell2 där det händer betydligt festligare grejer än här för tillfället. Men räds icke. Det här är inte ett avslut på bloggen. Det är blott ett jullov.



Vi hörs! Vi ses!
Och ha en riktigt god jul <3



Tidigare inlägg Nyare inlägg