Vänner! Hörrni. Hur står det till? Jag sitter iallafall och lyssnar på jojk. Jag har såhär cirka tre veckor efter alla andra coola lyckats snubbla över Talang-jojkaren och ba: OMG! BRA UPPTÄCKT! Ståpäls+hulkgråt+en oförklarlig lust att bosätta mig på fjället och driva renjordar över viddrerna kan intyga hur pass mycket jag älskar detta. 

Och med den känslan kommer också min inspiration att göra kreativa saker. Jag har liksom varit lite under ytan med mina egna kanaler det senaste. Att jobba med att vara kreativ och komma på mängder av förslag och idéer åt andra är visserligen SNORKUL och himla givande och helt fantastiskt, men det tar också på det som finns kvar åt mig. Mig personligen alltså.

Men nu jojkades det där efterlängtade suget i mellangärdet fram. Suget som talar om för mig att jag kan, jag borde och jag ska och bara ignorera stör-känslan av att vilja skjuta upp och fram allt hela tiden. Gör nu istället för sen liksom. 

Okej? 

Okej.

*skakar hand med mig själv*