Hur tänkte jag där?


Idag tog vi höstlov hela lilla familjen. Men tro inte att vi legat på nån typ av latsida för det inte. Nä men gud nej. Igår kväll drog jag igång projekt "grundmåla-det-slitna-gamla-fula-köksbordet" och eftersom jag lider av nån släng av vanföreställnig om hur småbarnslivet fungerar, fick jag idén att färdigställa det under dagen. Typ mitt livs minst genomtänkta beslut NÅGONSIN! Alltså, hur tänkte jag där? Måla en centralt placerad möbel med två barn hemma som i samma stund jag drog första penseltaget förvandlades till två målafärgszoombies. Alltså, de drogs till färgen som zoombies dras till lukten av levade människor. Så jag fick måla med en hand och mota barn med den andra, och resultatet blev ju därefter om en säger så. Men jag fick ju skylla mig själv (sa Jocke) fast jag gjorde mitt bästa att skylla på honom (såklart).

Om jag tog någon före- och efterbild?
Nej.

När tyckte ni att jag skulle hunnit med det? När jag motade bort Ian och hans små nävar med ena foten medan jag målade ett bordsben med penseln mellan tänderna och samtidigt försökte pilla igång nått you-tubeklipp åt Iris? Då? Asså ni... Helt kokta i kolan JÖ!

Ni får se sen. 



En av zoombisarna. 






Kommentarer
Postat av: J

Haha, åh, jag dör! Det kan hända att jag fått någon liknande idé någon gång och att jag aldrig gör om det mest för att jag är rädd att min man skulle skilja sig. Nej, han tyckte inte heller att det var så smart...

2013-10-31 @ 19:03:45

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback