Oui.

Det skulle man kunna tro, och visst är det också sant. Fick lite feeling för Ipren och knaprade i mig några stycken tillsamans med lite c-vitaminberikad juice och voila! Ja, bra det är det inte, men bättre. Så nu ropar jag fan hej innan jag kommit över bäcken och hoppas att det inte slår tillbaka på mig, för positiv det ska man vara.

Jocke gjorde första skoldagen idag och jag var hemma själv med kidsen och min feber i några timmar. Jag hann bada båda och in och ut i kylan med dem (ja, lite ansvarslöst måhända - att ta med en sjuk bebis ut. Men jag kan försäkra er om att det vore ännu mer oansvarigt att låta Iris få befinna sig i det ytterst laglösa tillstånd som uppstår vid de ostimulerande och instängda förhållande när mamma+lillasyskon är sjuka ).

Och så mycket mer har inte hänt idag, även om det känns tråkigt att meddela. Snopet att ni tog er tid att läsa er igenom ÄNNU ett inlägg som i princip bara kom att handla om mitt mående. Men tyvärr händer det ibland. Sorry.