Tjosan vänner! Dagen började lite halvsegt med att jag stapplade upp vid 06.30 tillsamans med en vilt tjattrande Iris sugen på lek. Ja, inte jag alltså! Iris. Jag - not so much at all så att säga. Mest sugen på att leda tillbaka henne till sängen, viska "Det är förbjudet för barn att vara uppe så här tidigt. Somnar du inte om måste jag tyvärr ringa till polisen Iris" men pga av goda modersinstinkter avstod jag det och skakade ihop en smarrig flarra välling åt henne istället. Välling fungerar nämligen lite som lugnande för Iris. 210 ml ger mig 15-20 minuters relativ ostörd soffvila. (Tänk vad lustigt det där egentligen, att vid samma tid en söndagsmorgon du för några år sedan stapplade in i köket direkt efter krogen och blandade sista drinken, nu står och blandar välling i liknande tillstånd. Typ suddig, snubblig och dödstrött. Varågoda för denna parantes om Livet och dess kringelikrokar)

När sista droppen välling var uppslurpad killade Iris mig under fötterna och skrek: "GÅ UPP DÅ GAMLA MAMMA!" och sen var dagen igång på riktigt. Första halvan bestod av tvätt av kläder. Så pass ointressant att det inte behöver bahandlas något utförligare.


Sedan drog vi iväg på barngympa. Kul! tyckte Iris, Oliver. Kul för barnen. tyckte deras fäder. Jävligt kul då... tyckte Ian som förpassades, tillsamans med sin mor, till ryamattan utanför salen. Han grabbade tag i kragen på mig och väste mellan tandpiggarna "Om jag inte får vara med och leka "kom alla mina snabba gympabarn" idag heller tänker jag fan skrika typ asahögt i ca 35 minuter!"

Sagt och gjort. Efter 35 var vi svettiga allihopa.
Två av rolig gympa.

Två av försöka-ledsaga-vilda-barn-genom-gympapass.
En av skrikanstränging.
Och en av fan-vad-han-skriker-högt-och-stör-yogaklassen-brevid-svettningar.



Sen åkte vi och käkade tårta hos svärfar som bättrat på årsringarna lite. Iris köpte choklad åt sin farfar i present, men öppnade sedan asken själv och tog sig friheten att tömma den när vi andra var i ett annat rum. Men jag vet hur svårt en Noblesse-ask är att ignorera, så jag klandrar henne inte.