Zzznark.
November tar liksom musten ur mig. "Örkar inget å bryr mig inte öm nött" för att släppa in västgötskan i bloggen. A eller "på blögga" som jag skulle sagt live...

Nä, så illa är det inte. Inte riktigt.

Men alltså för att återgå till kärnpunkten i inlägget menar jag att jag vill vara på alerten, orka diskutera och debattera, känna lust att kämpa emot lite, inte bara ligga hemma i sängen och mysa med barn i en bubbla. För jag bryr mig ju om så mycket mer just nu. Presidentvalet och genusdebatten och skinny-idealet och feministiska frågor och föräldraledighetens delande och vårdens ansvar och politiska utspel och vardagsrasismen och upphovsrätten och offentlig amning och ja typ jättemycket. Fast jag är helt åsiktsförsvagad och handlingsförlamad. Och jag skyller på årstiden, fast jag inte borde. Men det här gråa, våta, disiga, mörka och kyliga drar liksom med mig ner en bit. Hua!

Så nu är det jag som skärper till mig! Imorgon... För det är så himla mysigt här under täcket där det är bara jag och en småhungrig Ian vid mitt bröst. Lille vännen. Här når ingen in idag.