That's not my name.
"...Vore intressant att höra hur du ställer dig till omtalade "Hen"?"
Först hade jag tänkt att avstå ifrån att svara. Jag förespråkar genustänk och pratar gärna om det. Jag vill ha ett jämställt land att leva i där vi inte har olika förutsättningar beroende på om vi fötts som kvinnor eller män. Jag vill bredda eller helt avsätta de gamla intraggade könsrollerna om hur en man respektive en kvinna förväntas vara.
Jag tycker faktiskt att Hen-debatten har tagit förstora proportioner. Men då menar jag att jag är förvånad över alla starka motreaktioner. Alla Hen-haters. Alla som bekymrat skakar på huvudet och ojar om en förlorad könsidentitet. Psykologer som gör skrämmande uttalanden. Folk som blir så fly förbannade att de kallar det ett "sjukligt påhitt" och "barnmisshandel".
Min PERSONLIGA åsikt är att jag tycker att Hen är ett bra ord, men att jag är upprörd över att det har blivit så pass utsatt och bespottat. Jag kan inte förstå det alls. Självklart tycker jag inte att någon människa ska kännas att denne berövas sin identitet genom att tilltalas med ett pronomen denne inte vill kännas vid. Självklart. Men på det stora hela? vart i dessa tre bokstäver ligger det där farliga och omänskliga?
Jag välkomnar ett rikare språk och blir glad när nya ord tas i bruk. Jag använder själv hen. Mitt barn i magen är en i nuläget en solklar hen. Efter födseln är hen sitt namn. Som jag ser det ska inte Hen användas för att ta bort ditt kön, det ska användas för att göra det mindre viktigt i vardagens tal. Varför är det så galet viktigt att ungen som sitter på bänken är en flicka eller pojke? Jag kan inte förstå det, inte alls. Spelar det någon roll?
I mitt vardagstal försöker jag använda mig av många könsneutarla ord. Jag frågar Iris - Var är barnen? istället för - Var är killarna? eller - Vad heter din kompis? Istället för - Vad heter flickan?. Detta gör jag för att jag inte tycker det ska bli allt för viktigt för Iris om hennes vänner är pojkar eller flickor eller vilka hon förväntas leka med.
Något jag tycker är fantastiskt paradoxalt i hela debatten är de som är rädda för att neutarlisera könen, ofta kvinnor, och säger att använda hen är att ta ifrån kvinnan ännu mer status som människa, är att de själva alltid själva underbygger sina argument i vanligt tal. Istället för att välkomna ett könsneutralt pronomen vill man bita sig kvar i de gamla, typ - Man bör vara försiktig, eller - Titta en hund. Vad stor han är!
Man kan alltså inte för sitt liv tänka sig att bli en hen, men man omtalar sig själv och andra som män slentrianmässigt varje dag. Är inte det lite ironiskt?
Bra inlägg! Jag tycker också ordet är bra. Och som du säger, det är bara ett ord, what's the harm?
I bibeln står det bland annat att Gud såg att hon (människan) var god. Jag säger att Gud är en han, just för att han är min Fader. Ologiskt om en fader kan vara en kvinna? Usch nej...
Jag tycker debatterna har gått för långt, jag avskyr ordet hen av just den enkla anledningen att det är ett onödigt ord, det är ett ord som könsneutraliserar då det inte behövs. Jag kommer självklart säga om klockan "Hon är 11:43" eller om hunden "Han är så mysig". Jag kommer säga "Vad heter den flickan?" - om jag ser att det är en tjej. Annars PEKAR jag. As simple as that. (Det är inte fult att peka...)
En man är en man, rent biologiskt. Om han känner sig som en kvinna får han väl operera sig till det. Så ser jag på saken. Och vi är födda i ett kön, varför neutralisera och bagatelisera detta?
Det är inte orden, det är handlingarna som avgör. Jag tror att det finns en orsak till att männen är starkare, tryggare och helt enkelt familjeförsörjaren. Jag tror det finns en orsak till varför kvinnorna har genom alla tider varit "hemmafru", jag tror inte på att någon av dem har en specifik roll utan jag tror helt enkelt att det skapas utifrån samhället.
Samtidigt tror jag på att bara man visar kärlek, förståelse, tillit och respekt så behöver man inte en massa överflödiga ord som hen. Ryser vid skrivandet av det ordet
Gud vad du skriver bra och har bra och vettiga åsikter. Det är synd att folk är så himla trångsynta och rädda bara. Det kommer ta lång tid, men jag är övertygad om att hen kommer att börja användas i stor utsträckning när jemene man har mognat lite och släppt på sina löjliga rädslor. :) tummen upp!
Fyfan vad duktig du är i text. Och visst håller jag med.
jag har faktiskt börjat använda hen i talet också... Det trodde jag att jag skulle ha svårare för, än i skrift. Men det funkar faktiskt bra. Senast opå helgens Ikeabesök då syster påpekade att han var så söt om ett barn. Jag poängterade där att det vet vi faktiskt inte om det är en han och istället för att säga hon/han kan man ju använda hen. Sen kom vi istället in på böjningar av hen. Henom? Det tyckte hon lät maskulint i sig... Haha.
ja man kan ju pinna på i evigheter. Men jag håller med om att folk lägger alldeles för mkt vikt och påhitt i ett enkelt ord.
Annica.
Självklart finns det en anledning till varför kvinnor i alla år har varit sk. "hemmafruar" men den är långt ifrån biologisk. Vi är överens om att vi skapas utifrån samhället, där våra olikheter ligger är att jag är övertygad om att vi kan skapa nya mycket bättre roller än de trånga inskränkta som finns nu.
åh, så töntigt (enligt min åsikt) att tjafsa om HEN. Spelar det någon roll om man är en hon eller han? jag tror inte jag riktigt fattat grejen, men det är nog för att jag inte tagit mig tid att bli insatt i ämnet. Ser det bara överallt och jag förstår inte varför det skulle vara fel att jag kallar min dotter för en "hon"? Hon är ju en hon lixom..
Monia.
Det handlar inte om ordet han/hon. Det handlar om värderingen vi lägger i vad som är en hon/han. Innan man tagit sig tid att granska vilka premisser flockor kontra pojkar växer upp under är det lätt att avfärda saker som "onödigt" eller "töntigt". Läser man bara på lite lite lite så inser man möjligtvis att hen inte är så dumt ändå.
Alla har rätt till en åsikt, javisst, men innan man skaffar sig en bestämd sådan bör man kolla upp vad det är för sida man väljer. Så tycker jag :)
Jag håller med dig! Hen är ett superbra ord :)
sv: ja det är sant, och jag har inte valt sida än heller, tycker det bara är en uttjatad debatt att se överallt. (är väl så för att den inte intresserar mig)
Jag kommer fortsätta kalla min dotter HON, och jag har ingen annan värdering på henne om jag skulle kalla henne han eller hen... =)
Monia.
Jag menar inte att du ska sluta kalla din dotter för hon. Din dotter är ju din dotter för dig. Och min dotter är Iris för mig i nte hen. Men jag mår inte dåligt om om hon är hen för någon annan som inte känner henne.
Hen är ett komplement den "barnet" då man inte vet vad ungen heter och då, ofta per automatik, vad den har för kön. Inget farligt. Bara ett litet ord.
