Born this way.

Ja hej..

Fy satan vad jag är dålig på att läsa när jag måste. Jag blir liksom så sjukt irriterad på min slappa karaktär och försöker med våld skriva bra diskussioner och formulera teser i word. Tvinga mig att försöka var smart. Det går sådär... ÅÅÅh. Frustrationen jag känner inför mig själv just nu är monsterhög.

Jag har liksom fått för mig att alla andra som också läser ALLTID hänger med, kan allt, finner frågeställningar Einstein grubblade på i åratal intresanta och lite utmanande, lämnar in flera veckor innan deadline och ALDRIG känner att "Näää det här är så sjukt jävla spytråkigt att jag hoppar över det..." eller lämnar in två veckor försent.

När jag var yngre  gjorde jag aldrig några läxor. Ritade på bänken istället för att skriva av tavlan. Lyssnade på musik under filmvisningarna. Och ändå gick jag ur gymnasiet med överhängande VG & MVG. Glidarn nummer 1 liksom.
Här funkar det inte riktigt så och jag känner ibland att jag är ute på väldigt okända marker. Gillar det inte.
Gillar att var smart och i framkant av naturen, inte dum och frågvis av eget val. Suck. 

Är det verkligen bara jag? Snälla... låt det inte vara så.

klart det är skittrist. även om det är ett ämne man gillar. Jag gillar inte att bli åtsagd vad jag ska göra öht.



Vad läser du?

blir så nyfiken på vad du pluggar till? :)

Jag läser fristående kurser i marknadsföring, ekonomi och retorik. Lite blandat alltså :)

Åh, du är VERKLIGEN inte ensam. Jag pluggar psykologi och sitter just i skrivande stund och gör en hemtenta - eller nej, jag läser din blogg istället! jag HATAR att läsa för att jag måste det, och tycker också att ALLA andra lämnar in tidigt, pluggar superbra och kan allt. Men...de flesta av mina kursare är 21 och har inte jobb och familj. Jag läser 150% just nu, har två barn, man och jobbar 50%. Så det blir som det blir alltså - ibland omtentor, ibland klarar jag mig! Och imorgon eftermiddag när min hemtenta är inlämnad - DÅ älskar jag att vara student igen!:)

Jag brukar bli förbannad på mig själv då jag börjar med en uppgift bara någon dag före deadline. Då blir allt så stressigt och man liksom stirrar sig fram genom korridorerna på skolan för att man har fått för lite sömn. Ändå så har jag svårt att plugga utan den där pressen på mig. Jag behöver en motivation, annars gör jag det inte helt enkelt. Och ja, den där känslan av att vara lite lost när alla andra verkar kunna allt och lite till månader innan provet känner jag väl igen, tror att alla gör det. Men jag tror även att det ligger lite sanning i det egentligen, för "dom" kan vara lika lost som en själv, dom visar det bara inte.