Time to pretend.

GOD KVÄLL
Hoppas dagen har varit bra. Bättre än min, kan jag iallafall hoppas, då inget har gått enligt dagsplanen. Men det är glömt nu. Iris hemkomst från förskolan får vilken skitdag som helst att te sig lite bättre.

Så till kvällens bloggämne.
Någonstans läste jag frågeställningen, "Är du fördomsfull eller fördomsfri?" och fann den väldigt tänkvärd.
Självklart vill jag gensat haspla ur mig; "fördomsfri! Alla gånger fördomsfri!". Fast vid närmare eftertanke  stämmer det ju inte helt med verkligheten. Klart jag har fördommar. En hel bunt med fördommar som läcker ur mig titt som tätt. Endel är jag inte ens medveten om att jag bär på, förens jag hör mig själv säga ord och peka finger.

Jag tycker synd lite om tonårsföräldrar, det har jag redan tagit upp. Jag tror att de har det tufft och kanske är lite för omogna att bli föräldrar.
Jag blir mer aktsam om jag möter ett gäng invandrarkillar en mörk kväll påväg hem, än några svenneungar.
Jag tror ofta att killar som har pluggat diverse kurser i dataprogramering och har vargar på tröjan är jättenördiga, har social fobi och bara älskar fantasy och anime-porr.
Att folk som är jättetjocka är lata.
osv.

Låter det som någon som är fördomsfri? Nä. Inte riktigt va?
Men jag vill också understryka att jag försöker vara vidsynt. Att mina fördommar inte är extrema på något sätt. Att jag verkligen försöker jobba med fördommarna jag kofronteras med. Jag är ju medveten om att alla människor är individer och inte bör gruperas ihop utan att få vara aldeles fristående. Ett eget exemplar och inte en fördom.

Fördommar handlar i slutändan bara om att vara dåligt upplyst. Om att inte orka bry sig på djupet och försöka förstå. Att vara rädd för att någon annans verklighet. Och vadå, då kanske jag är fördomsfri ändå. För att jag verkligen försöker förstå hur och varför. Jag är intresserad och öppen, bara folk som är berörda eller bättre insatta tar sig tid att förklara och bjuda in mig.
Så jag vill nog säga att jag är både och. Både fri och full, om man kan uttrycka sig så utan att bli missförståd.



Hur ser du på saken? Är du fördomsfull eller fördomsfri?



Att våga inse sina egna brister är alltid en bit på vägen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback