Kids on the run.

orsaken till att det är så tyst, så öde, så tomt här är att mitt liv är ett galet parallelt universum.

senaste månaden har vi hunnit jobba heltid, flytta, åka på weekendresa, träffa en himla massa skönt folk och åka på festival. Som en svennesemester utan ledigt så att säga.



men jag vill tacka er ca 50 som varje dag är inne och läser trots att jag inte är här. Och jag vill flirta med er 700 som var här innan att nu är jag tillbaka. Och till er 500.000 bloggläsare som är kvar att erövra, välkommen att tas med storm.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback